Skogsskövlingen stort miljöproblem

Med årets fredspris riktas intresset mot ett av vår tids största miljöproblem: att jordens skogar krymper, inte minst i Afrika. Det kan leda till jorderosion, att marken blir mindre lämplig för jordbruk och till att öknarna breder ut sig. Även klimatet kan påverkas i negativ riktning.

Wangari Maathai som fick årets fredspris har under lång tid drivit trädplanteringsprojekt i sitt hemland Kenya, ett land och en region som drabbats mycket hårt av skogsskövling. Mindre än två procent av Kenyas yta täcks idag av skog. Till stor del är den ökande befolkningen som är orsaken till att skogen trycks tillbaka.

En liknande verksamhet med trädplantering i Kenya och också Uganda drivs av konsumentkooperationens tidning Vi.

Men planteringarna hjälper inte. För varje nytt träd någonstans på jorden avverkas samtidigt grovt sett tio träd. Idag täcks knappt 30 procent av jorden av skog. Sedan istiden har ungefär hälften av skogarna försvunnit och tempot accelererar. Men skogarna är betydelsefulla för jordklotets ekologiska balans.

Den främsta orsaken till den här utvecklingen är historiskt sett att marken tagits över för att användas till jordbruk. Ett annat skäl är rovdrift inom skogsavverkningen; på senare tid har man speciellt pekat på uthuggningen av regnskogar, t ex i Amazonas, inte minst för att få tillgång till exklusiva träslag.

I länder som Kenya finns ett annat viktigt skäl: här är skogen en mycket betydelsefull bränslekälla, antingen direkt som ved eller förädlad som träkol. En tredjedel av jordens befolkning har faktiskt ved som sin främsta energikälla.  Ofta eldar man i öppen brasa eller i en mycket ineffektiv ugn och det gör att man måste använda extra mycket ved. Och alltså avverka extra mycket träd.

Ett sätt att rädda skog skulle vara att gå över till mer energieffektiva eldstäder eller till andra energislag.

Men skogsdöden leder också till mer långtgående följder än det synliga, att träden försvinner.

  • Träden har en skyddande funktion för jorden och när de försvinner blir marken naken och näringsämnena riskerar att lakas ur. Det här är speciellt allvarligt i de områden där markskiktet är tunt. Jorden blir sämre som åkermark vilket gör det närmast omöjligt att öka effektiviteten i jordbruket.
  • I värsta fall leder det till att området förvandlas till öken. Just nu tillväxer öknen starkt i länderna söder om Sahara, angränsande till Kenya. Människorna som bott där tvingas vidare till andra områden för att undvika svält. Och mark som har blivit öken är mycket svår att återställa.
  • Träden binder också jorden. När de försvinner ökar risken dramatiskt för jordskred och dylikt, liksom risken för översvämningar i regnperioder och uttorkning under torrperioder. 
  • De minskade skogsarealerna kan också långsiktigt påverka klimatet genom att atmosfärens sammansättning ändras. Träden har funktionen att de absorberar koldioxid. Om det blir mindre skogar absorberas mindre koldioxid och det späder på växthuseffekten.

Sten Sjöström
sten.sjostrom@sr.se