Tufft för mindre a-kassor klara sig själva

A-kassorna har fått fler medlemmar under 2011. Teaterverksammas däremot, har förlorat fyra av tio medlemmar på fem år och går in i Unionens a-kassa.

– Vår kassa hör till dem som har de absolut högsta medlemsavgifterna. Det har gjort att vi sedan 2007 har tappat ungefär 3 500 medlemmar. Det innebär att vi inte kan fortsätta existera som en självständig branschkassa. Vi har räddat branschen genom att nu gå i fusion med Unionens a-kassa, säger kassaföreståndare Ulrika Malmenklev.

Fem år har gått sedan regeringen införde olika avgifter till a-kassorna beroende på hur stor arbetslösheten är inom yrkesområdet. Ju högre arbetslöshet desto högre avgift. Det skiljer nu 359 kronor i månadsavgift mellan den billigaste och den dyraste.

Direkt efter a-kassereformen 2007 tappade a-kassorna medlemmar kraftigt. I samband med den ekonomiska krisen 2008 och 2009 vände det.

Under 2011 har medlemstalen stigit, säger generaldirektör Anne-Marie Qvarfort på a-kassornas kontrollmyndighet IAF, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen.

– Totalt har arbetslöshetskassorna ökat med ungefär 1000 personer per månad, berättar hon.

Ökningen beror bland annat på att a-kassorna i många fall kunnat sänka avgifterna, men tappet sedan reformen infördes är ändå cirka 400 000 medlemmar. Anne-Marie Qvarfort tycker sig också se en attitydförändring.

– Samtalstonen i samhället runt motiven att vara med i en a-kassa känner jag att har förändrats. Det finns förståelse för att det är en nytta att vara med i en arbetslöshetskassa.

Många spår ju sämre tider nu framöver. Vad tror du det innebär för medlemsantalen?

– Det är bara ett antagande jag får göra, att om vi ser från 2008 så borde det öka, säger Anne-Marie Qvarfort, generaldirektör på IAF.