Svensk kärnkraft i backspegeln

Den 28 mars 1979 inträffar det som ingen trodde kunde ske: en olycka i ett kärnkraftverk.

Kärnkraftsolyckan i amerikanska Harrisburg var inte bara en katastrof för alla Harrisburgs invånare, utan ledde också till diskussioner om politiska omprövningar av energipolitiken över hela världen – inte minst den svenska. Socialdemokraterna och Olof Palme ändrade sin inställning till folkomröstning i kärnkraftsfrågan. Nu skulle svenska folket få vara med och säga om de ville ha kärnkraft eller inte.

I valrörelsen 1979 var kärnkraften en av huvudfrågorna. Moderatledaren Gösta Bohman besökte den 17 augusti 1979 Ringhals kärnkraftverk.

I riksdagsvalet 1985 var kärnkraften fortfarande en het fråga. Moderatledaren Ulf Adelsohn besökte under sin valturné kärnkraftverket Forsmark. För att visa på den svenska kärnkraftens säkerhet gjorde han det klassiska uttalandet att han inte skulle ha några problem med att ta sig ett dopp i reaktorns kylvatten.

Det lilla samhället Edsele i Ångermanland var ett av de områden i Sverige som fick ta emot den största mängden radioaktivt nedfall efter kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. 

År 1945 tillsätter regeringen en atomkommitté som får till uppgift att organisera forskningen runt kärnenergi och att planera åtgärder för byggandet av kärnreaktorer. Ett par år senare beslöt riksdagen, med utgångspunkt från deras förslag, att AV Atomenergi skulle bildas.

Det är början på kärnkraftens svenska historia – en historia som i den första delen av Sven Börjessons och Jenny Berntsons programserie sträcker sig fram till reaktorolyckan i Harrisburg 1979.

Den andra delen handlar om Tjernobylolyckan och stängningen av Barsebäck. Vi möter bland andra Olof Palme, Torbjörn Fälldin, Birgitta Dahl och Lennart Daleus. Dessutom moderatledaren Gösta Bohman som menade att kärnkraften är ofarligare än att cykla och Ulf Adelsohn som erbjöd sig att bada i Forsmarks kylvatten.

Artikeln uppdaterades den 28 oktober 2014.