NORRBOTTEN

Sms stärker dialekterna

2:10 min

Sms, korta meddelanden som sänds med mobiltelefoner, stärker ungdomars användning av dialekter, enligt en doktorsavhandling vid Umeå universitet.

Både chatt och mobiltelefoner verkar ha fått unga att använda sin talade dialekt även i skrift i mycket större utsträckning.

Luleåungdomarna Maria Bygdemo Jan Nilsson ger exempel på vad de använder i sitt vardagliga sms:ande:

– "Vars är re, ere, ska vi fara, vajuru..."

Forskaren Anna Greggas Bäckström har analyserat drygt 500 sms från svenskspråkiga gymnasieungdomar i finska Österbotten. Och det visar sig att dialekt var vanligt i sms-meddelanden, och i intervjuer med studiedeltagarna kom det fram att dialekt till stor del också används i chatt och i kortare E-postmeddelanden.

– Den används väldigt mycket i de elektroniska medierna. Den används i andra skriftpraktiker också men det är just de här som lockat fram det här skrivandet. Och sedan används det framför allt till familj och vänner, alltså till dem som står dig nära, säger hon.

Orsaken till dialekt används så mycket i sms är enligt studien framför allt att det är ett sätt att bekräfta sin identitet.

– Det är en stor av deras identitet och sedan tycker de att det är roligt och enkelt och det inte finns några regler.

Det finns en del forskning kring språket i sms sedan tidigare men inte där dialekter varit i fokus på samma sätt. Där har man mer tittat på hur man förkortar och hur man använder tecken som smileys.

Anna Greggas Bäckström tror, även fast studien är gjord på helt svenskspråkiga unga i Finland, att dialekt i sms är något som också är vanligt bland svenska unga som talar dialekt.

Det tror även Maria Bygdemo och Jan Nilsson i ett för dagen blåsigt Luleå och reflekterar över sina kompisar i Stockholm. Men de säger också att de smsar med dialekt för att det framför allt är praktiskt och inte för att bekräfta sitt ursprung.

– Alltså det är det enklaste egentligen, det går fortare.

Men finns det inte en risk att du blir sämre på riktig svenska?

-- Nej för till skolarbeten använder jag vanlig svenska. I formella sammanhang använder jag inte typ "vars", men annars gör jag det hela tiden, säger Jan Nilsson.