Olika kulturer sätter prägel på julfirandet

– Ja, om man ser julfirandet som en kulturell högtid. Dessutom är det en lämplig kulturell högtid, när det är som mörkast och när året håller på att ta slut. Det är en högtid som kan antas av egentligen av vem som helst.  Ett tecken på detta är den sekularisering som vi haft i Västeuropa, där just julfirandet har funnits och levt kvar och blivit till någonting annat. En högtid där man träffas i familjen och ger varandra presenter för att visa att man tycker om varandra och man äter speciell mat kanske och sjunger lite sånger. Den traditionen är inte särskilt religiös utan kan passa nästan alla, säger Viktor Aldrin.

Redan de gamla vikingarna firade jul. Midvinterblot eller julblot kallades denna fest där mat och dryck spelade en stor roll. Grisen skulle slaktas och julen skulle drickas in med den tidens dryck, mjöd, som serverades i dryckeshorn.

I det gamla bondesamhället var det grisen som fick släppa till mycket av de rätter som skulle hamna på julbordet. Mycket av detta lever kvar i dag, som till exempel julkorv, syltor och leverpastej. Skinkan sparade man på, och först i början av 1900-talet intog julskinkan en central plats bland julmaten. Tidigare fanns också grishuvud och grisfötter på julbordet.

Köttbullar som vi gärna förknippar med julbordet blev inte självklara förrän efter andra världskriget. Sill i alla former och fisk som lax och gädda har dock länge varit vanliga besökare på våra julbord. Förr var det ju också enkel och billig vardagsmat. Lägg därtill lutfisken som är ett arv från vår katolska tid.

Julmaten har ändrats över tiden. Rätter har tillkommit medan andra har försvunnit.  Vi lagar också mindre av julmaten själva och köper istället mycket färdigt i dag. På julborden finns nu också fler rätter med grönsaker och sallader av olika slag. Håkan Liby är chef för Upplandsmuseet och medförfattare till boken Det svenska julbordet, om dess historia. Han säger att invandrarna och vårt resande ute i världen har påverkat julbordets innehåll.

– Ja, dels att det tillkommit rätter från andra kulturer. Men också att det på restauranger dyker upp julbord som inte utgår från den svenska julgrisen och andra gamla traditionella rätter, utan där en viss matkultur sätter sin prägel på hela julbordet. I de större städerna där det finns restauranger med annan etnisk bakgrund så är det vanligt.

– I dag är julbordet oerhört förändrat och det tillkommer nyheter hela tiden. Några inslag är ju trots allt obligatoriska, och dit räknas väl julskinkan och köttbullarna. Och naturligtvis något som är intressant vad gäller svensk festtradition, den inlagda sillen, som upprepas på alla stora årsfester. Den har ju samma självklara plats på såväl midsommarbordet som julbordet, säger julbordsexperten Håkan Liby.

Men tillbaka till julfirandet som en kristen högtid. Vad händer framöver med julen i vårt alltmer sekulariserade samhälle och där andra religioner också blir allt mer vanliga? Viktor Aldrin, religionsvetare på Göteborgs universitet tror så här.

– Jag skulle säga att det finns vissa likheter med påskfirandet, där påskfirandet i dag har övergått  mer och mer till att i vissa kristna kretsar bli en högtid där bara de genuint intresserade kommer. Framför allt till midnattsmässan på påsknatten. Det blir mer en liten religiös högtid sett i ett samhälleligt perspektiv, det vill säga de kristna sköter sig själva och andra har sina saker med påskkycklingar och så vidare.

– Jag skulle säga att möjligtvis kan det bli så med julfirandet också. Att julfirandet blir en trevlig vinterhögtid helt enkelt, men där de kristna väljer att återknyta till vissa äldre traditioner och göra det till sin egen, säger Viktor Aldrin, religionsvetare på Göteborgs universitet och lektor i pedagogik.