Domstol sätter EU-tjänstemännens löner

2:35 min

Nivån på EU-tjänstemännens löner avgörs i domstol i år. Medlemsländerna vill frysa lönerna, men EU-kommissionen menar att det skulle innebära avtalsbrott.

Ungefär hälften av EU:s 55 000 anställda jobbar här i Bryssel. Nyanställda på till exempel EU-kommissionen har en grundlön på mellan runt 24 000 och 150 000 kronor i månaden.

Sedan början av 1970-talet har EU följt en överenskommelse om tjänstemännens löneökningar. De motsvarar genomsnittet av löneförändringarna för statsanställda i åtta av EU:s största länder. Enligt den modellen ska EU-byråkraterna här i Bryssel få sina löner höjda med 1,7 procent i år, men en majoritet av EU:s medlemsländer vill nu tillämpa en undantagsklausul för att stoppa lönehöjningen.

– Det vi just nu upplever i Europa är den tuffaste ekonomiska krisen som vi har upplevt i modern tid. I tuffa ekonomiska lägen tvingas kommissionen dra åt svångremmen, och då har man en undantagsklausul som tar upp det, säger Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson.

EU-tjänstemännen måste ändå gå med på en reallönesänkning på nästan två procent. Är det här verkligen så viktigt att det är värt en lång domstolsprocess, där mycket dessutom tyder på att ni kommer att förlora?

– Ja, frågan har varit uppe tidigare och då har vi förlorat, men vi tycker att det här är en principiell fråga.

Du pratar om principer, men är det inte en viktig princip att man ska följa de löneavtal och överenskommelser som redan finns?

– Jo, men samtidigt har vi en undantagsklausul som säger att när man har ett tufft ekonomiskt läge i Europa så måste också kommissionen dra åt svångremmen, säger EU-ministern.

EU-kommissionen anser emellertid inte att undantagsklausulen kan användas i det här fallet. I nästa vecka väntas kommissionen besluta att vända sig till EU:s domstol för att få igenom den nominella lönehöjningen, som på grund av den höga inflationen här i Bryssel ändå innebär att EU-tjänstemän förlorar köpkraft.

Det blir andra gången på tre år som EU-domstolen får avgöra lönenivån för EU:s tjänstemän. Förra gången tog det domstolen nästan ett år att få fram en dom. Den gången stödde domstolen EU-kommissionens linje och tvingade då medlemsländerna att punga ut mer pengar till löner för Bryssels byråkrater.

Kommissionen, som är EU-maskineriets motor, har lovat att banta sin organisation. Fram till 2017 är det sagt att ska var tjugonde tjänstemannajobb bort.