Lite forskning bakom ADHD-diagnoser

1:48 min

Majoriteten av de metoder som den svenska psykiatrin använder för att diagnosticera ADHD och autismspektrumstörningar har knappt utvärderats vetenskapligt - och de få metoder som forskningen granskat närmare har visat sig inte fungera. Det visar en statlig rapport som presenteras idag.

- Det vore önskvärt med en bättre dokumentation av de här instrumenten och hur pass bra de är, säger Lars Jacobsson, professor i psykiatri vid Umeå Universitet.

Han är en av de experter som på uppdrag av Statens beredning för medicinsk utvärdering granskat hur den svenska psykiatrins vård och behandlingar fungerar. I rapporten som presenteras idag konstateras att bara tre av totalt 28 metoder som används i den svenska vården för att diagnostisera ADHD eller autismspektrumstörningar har utvärderats i fler än en vetenskaplig studie - och att de tre metoderna då visade sig vara dåliga som diagnostikinstrument.

Mellan tre och fyra procent av jordens vuxna befolkning beräknas ha ADHD, enligt de kriterier som den amerikanska psykiatriska föreningen APA satt upp. Antalet personer som diagnosticeras med ADHD och autismspektrumstörningar som aspergers syndrom har ökat kraftigt de senaste decennierna. Men Lars Jacobsson tror inte att den svenska psykiatrin missat eller överdiagnosticerat människor, trots bristen på vetenskaplig dokumentation kring hur bra metoderna är.

- I slutändan är jag övertygad om att det blir en adekvat diagnos, det är jag ganska övertygad om, säger han.

- Varför det trots att din egen utredning säger att de här metoderna är otillräckliga?

- Därför att de här metoderna var för sig är bara ett hjälpmedel. Den slutgiltiga diagnosen ställs genom att du sammanställer information från olika håll. Man får helt enkelt lita på att de som jobbar med det här har en tillräcklig erfarenhetsbas.