Medicin för schizofrena skulle rädda liv
Mer läkemedelsbehandling av schizofrena skulle rädda liv trots att det medicinerna kan ge biverkningar. Därför föreslås nu att medicin ska användas oftare.
Det finns vetenskapliga bevis för att bättre diagnostik och effektiv läkemedelsbehandling av schizofreni räddar liv.
– Nyttan är mycket större än vad bieffekterna är, vi räddar många fler från att begå självmord än de risker som finns med biverkningarna, säger Måns Rosén, chef för SBU.
– Där tror jag att det läkemedlet borde man diskutera om det ska bli upp-prioriterat som läkemedel.
Men läkemedlet Klozapin är nedprioriterat och satt som tredjehandsalternativ i flera landsting. Det vill SBU ändra på eftersom läkemedelsbehandling av schizofreni minskar symptomen och självmordsrisken och ökar livslängden.
Dessutom blir det färre sjukhusinläggningar, och det väger över de biverkningar, bland annat kraftig minskning av vita blodkroppar som kan drabba ett fåtal patienter. Viktuppgång är också en välkänd sidoeffekt.
Förutom medicinering behövs det också andra insatser, säger Måns Rosén:
– Dels är det viktigt att de får rätt läkemedel, men sen behöver de ju andra stödinsatser också för det är varken lätt för patienten eller anhöriga.
– Det är en patientgrupp som har det väldigt svårt i samhället.
Fakta: Schizofreni
Schizofreni är en i de flesta fall kronisk och invalidiserande psykiatrisk sjukdom.
Årligen drabbas 15 individer på 100 000 och risken för att någon gång under sitt liv insjukna i schizofreni är ungefär 0,7 procent.
Det schizofrena syndromets vanligaste manifestationer är hallucinationer och vanföreställningar samt symtom som apati och viljestörning. Funktionsförlusten vid schizofreni är betydande vilket
innebär att 80-90 procent inte har förvärvsarbete.
Överdödligheten är hög, både i naturliga och icke naturliga orsaker.
Personer med schizofreni lever i genomsnitt cirka 20 år kortare än den övriga befolkningen på grund av självmord, hjärt-kärlsjukdomar och andra livsstilssjukdomar.
Riskbeteenden som rökning, beroende av alkohol och droger samt låg fysisk aktivitet och ensidig kost är vanliga hos personer med schizofreni.
Källa: SBU
Anna Larsson
Ekot