Tio år efter Fadime

”Jag tyckte Fadime fick skylla sig själv”

Det är januari 2002 i förorten Bergsjön i Göteborg. En samhällskunskapslärare berättar om flickan Fadime som blivit mördad av sin far för att hon vägrade leva sitt liv som släkten ville. I klassrummet sitter Farman Sediq, då 15 år.

-  Vi killar nästan flinade mot varandra. Det är rätt åt henne. Hon fick inte ha pojkvän, varför gjorde hon det? Hon borde lyssnat på sina föräldrar.

Idag har Farman brutit med hederskulturen och jobbar mot hedersförtyck. Vändningen kom när han blev kär i en tjej som blev kontrollerad av sin bror, på precis det sätt han själv kontrollerade sin storasyster.


Många killar som växer upp i hederskulturer är utsatta för ett dubbelt förtryck – de känner sig tvingade av släkt och vänner att kontrollera sina systrar, men accepteras inte som hjälpbehövande, berättar socionomen Elvira Berggren på Linnamottagningen i Stockholm där även utsatta pojkar kan få hjälp.

För när man talar om hedersrelaterat våld talar man ofta om tjejer som offer och männen som förövare.  Men det är inte hela bilden. I veckans Barnen berättar tre unga killar om sina olika erfarenheter av att växa upp i miljöer där ryktet spelar en stor roll.

Anhar Barakat flydde hemifrån när han var 17 år och skulle giftas bort. Farman såg som sitt ansvar att skydda familjens rykte genom att begränsa sin storasyster.
Idag jobbar de båda två mot hedersrelaterat våld och förtryck och för barns och ungas rättigheter.

Farman Sediq, som är projektledare på Sharaf hjältar i Göteborg, oroas över att det finns killar som redan i 13-års åldern börjar kontrollera sin systrar i Göteborgs förorter.

- Min mamma hade större frihet i 60-talets Kurdistan är många tjejer har idag i Bergsjön, säger Farman Sediq

Ett program av Rosa Fernandez och Lina E. Johansson i Tendens och Barnens serie "10 år efter Fadime".