Många rättegångar ställs in

2:08 min

Antalet inställda rättegångar på grund av att åtalade eller vittnen inte dyker upp fortsätter öka i landet. Enligt Domstolsverkets siffror är det en ökning med över 75 procent jämfört med för fem år sedan. Det är också vanligt att tingsrätten inte lyckas få tag på personer och delge att de måste infinna sig.

Väldigt olyckligt, tycker advokat Peter Falck i Skövde som märker av tendensen.

– En rättegång är ju lite av en färskvara om man nu har med sig vittnen och andra parter som ska höras. Då vill man ju ha en rättegång som ligger nära tidpunkten då händelsen inträffade, säger Peter Falck till P4 Skaraborg.

Närmare 19 500 planerade brottmålsförhandlingar i svensk tingsrätt fick skjutas upp förra året, en ökning totalt på drygt 500 jämfört med året innan.

Enligt Domstolsverkets statistik är orsaken allt oftare att kallade vittnen eller åtalade uteblir. Förra året var detta anledningen till att närmare 2 200 rättegångar fick skjutas upp, jämfört med drygt 1 200 fem år tidigare, alltså en ökning med över 75 procent.

Om det till exempel beror på att allt fler är rädda för att vittna nu är oklart, men på flera håll jobbar man med att förbättra vittnesstödet.

Anna Lantz är chefsrådman vid Göteborgs tingsrätt.

– Man kan till exempel få höras med medhörning som det heter, där man kan sitta och lyssna i ett annat rum om man inte vill konfronteras med någon som finns i förhandlingssalen, säger Anna Lantz chefsrådman till P4 Göteborg.

Men det största problemet enligt Barbro Thorblad, Domstolsverkets generaldirektör, är att tingsrätten ofta inte lyckas delge personer att de måste infinna sig till förhandling.

– Om du jämför med hur det kanske såg ut för femtio år sedan så är folk mycket rörligare numera, det byts adress oftare. Så det behöver inte alltid vara en illvilja bakom att man inte kommer. För det är ju vanligare trots allt att vi över huvud taget inte får tag på de personer vi vill ha till förhandling än att man blir delgiven och sedan inte kommer, säger Barbro Thorblad.

Var fjärde inställd rättegång förra året berodde på att tingsrätten inte lyckats med den så kallade delgivningen. Vilket också kan bero på långa handläggningstider hos åklagare och polis, där kontaktuppgifter till vittnen till exempel kan hinna bli inaktuella. Något Riksrevisionen även påtalade i sin rapport från 2010 om inställda huvudförhandlingar, då i storstäderna.

Ett rättssäkerhetsproblem, menar Tina Malmberg, utredare vid Riksrevisionen.

– Vissa mängdbrott, för det är ju främst det vi talar om som till exempel stöld och andra vanligt förekommande brott, har en preskriptionstid på två år. Och drar det ut tillräckligt långt på tiden så kan det ju bli så att de här målen preskriberas. Och då blir det ingen förhandling, säger Tina Malmberg.

Sedan tidigare utreder regeringen möjligheten att genomföra en rättegång även då då åtalade eller vittnen inte infinner sig, en utredning som ska vara klar i höst.