STRINDBERGSÅRET 2012

En av Sveriges största författare i fokus hela året

7:52 min

Fortfarande 100 år efter sin död väcker August Strindberg känslor. Han var författare, konstnär, debattör och Sveriges internationellt sett mest kände dramatiker. Hans pjäser spelas fortfarande på scener runt om i världen. Och på Stockholms gator lever hans minne i allra högsta grad.

– Man tänker på hans pjäser, som Fadren och Fröken Julie, säger en ung tjej.

– En personlighet framför allt, han var förändring. Det fascinerar mig, säger en man.

För 100 år sedan, den 14 maj 1912, dog en av de mest kända svenska författarna och den störste bland dramatikerna, August Strindberg. Det uppmärksammas på en rad olika sätt under hela 2012 som utnämnts till Strindbergsåret. Intresset för Strindberg som var en mångsidig konstnär och personlighet som var central i svenskt kulturliv under fyra decennier har aldrig avtagit.

August Strindberg efterlämnade en stor produktion bestående av dramatik, poesi, prosa, samhälls- och teaterkritiska texter, målningar och fotografier. Allt detta kommer att lyftas fram under Strindbergsåret. Det uppmärksammas på många teatrar i Sverige och utomlands, i konsthallar, på bibliotek och på museerna. Strindberg kommer att spelas, musiceras och även dansas. Alla dessa händelser går att följa på sajten Strindberg2012.se

På Strindbergsmuseet, som var Strindbergs sista hem, visas en ny stor utställning under namnet "Strindberg i centrum". Förutom som konstnär framträder Strindberg där med sina privata relationer och sitt politiska och samhällskritiska engagemang. Även Strindbergs intresse för vetenskap och musik lyfts fram, säger museichefen Stefan Bohman.

– Alltså Strindberg var ju väldigt stor. Men han var kontroversiell. Sedan kan man väl säga att intresset och engagemanget för Strindberg har växlat mellan tiderna i väldigt hög grad. Men det som ändå är det som är det stabila och viktiga med Strindberg är hans dramer för teatern. Det är också som teaterman som han är mest känd utomlands, säger Stefan Bohman.

En stor del av Strindbergs omkring 60 pjäser kommer i år att spelas på Sveriges största scener, men även utomlands. Allt från den mest kända: Fröken Julie, till Ett drömspel, Dödsdansen och Spöksonaten. Radioteatern har inspelningar av nästan alla Strindbergs pjäser, berättar Stina Oscarson, chef för Radioteatern.

– Vi har ju nästan samtliga Strindbergs dramer, vilket är helt fantastiskt. Vi sänder under stora delar av året på lördagskvällar och då har vi delat in det i olika teman. Man kommer att kunna lyssna på mycket Strindberg, säger hon.

Dramerna kommer att aktualiseras genom nyinspelade samtal som kommer att följa med dem, säger Stina Oscarsson.

– Relevansen av all dramatik skapas av de samtal som de genererar, och av vad som händer med människor som har lyssnat på det, säger Stina Oscarsson och hon ger ett exempel. Strindbergs Fadren kommer att sändas tillsammans med en diskussion bland en grupp nyblivna pappor.

August Strindbergs uttrycksmedel, uppfattningar och övertygelser skiftade ständigt. Redan i genombrottsromanen, som även blev hans mest kända, Röda rummet, uttryckte han till exempel antisemitism, någonting som han senare totalt ändrar på. Liknande kan sägas om hans syn på kvinnor. Förändringen är det enda bestående hos Strindberg skulle man tro, men det är inte alltid fallet, säger Stefan Bohman.

– En åsikt som han nog aldrig ändrade det var att han var antinationalist. Han avskydde nästan all form av nationalism. Han angrep idén om stor svensk kultur. Han angrep idén om att man ska hylla de stora svenska krigarkungarna som Karl XII och Gustav II Adolf. Och han definierade sig själv som europé. Så i den bemärkelsen är han fortfarande väldigt intressant och väldigt modern.

Väldigt modern och universell, det kan man även säga om Strindberg som dramatiker, och som sådan närmar han sig Shakespeare, Ibsen och Tjechov, säger Stefan Bohman från Strindbergsmuseet och Stina Oscarson på Radioteatern håller med.

– De tematiker han berör är ju eviga. Och där tycker jag också att man får syn på kvalitén i texten, hur den går igenom. Alltså den är fullkomligt tidlös, säger hon.

Strindberg var enormt produktiv i sitt författarskap. Han skrev omkring sextio dramer, tio romaner och lika många novellsamlingar. Dessutom skrev han åtta tusen brev. Han var också lyriker. Som målare fick han sitt genombrott långt efter sin död och hans expressionistiska verk värderas högt i dag.  Han experimenterade i fotografi och var väldigt intressant som fotograf, säger Stefan Bohman.

Med mindre lyckade resultat har Strindberg prövat sig i språk- och naturvetenskap samt i alkemi.

Strindberg var också en samhällsdebattör som attackerade etablerade institutioner, nationalismen, militarismen, kyrkan och monarkin men även feminister, kollegor och vänner. Konsekvenserna var kännbara och hans familj fick följa med honom utomlands då Strindberg kände att han var missförstådd i Sverige.

"Tjänstekvinnas son" som Strindberg ville att omgivningen skulle uppfatta honom som, kände ofta starkt utanförskap. Och det att hans dramer, som i dag räknas bland mästerverken, upprepade gånger refuserades gjorde inte saken bättre, säger Stefan Bohman, chef för Strindbergsmuseet. Men det finns förklaringar till varför Strindberg hade så svårt att slå igenom med sina dramer, säger han.

– När man ser hans naturalistiska dramer som Fröken Julie som i dag är ett av de mest spelade dramerna som finns i världen, så ska man komma ihåg vad det var: plötsligt är det ett psykologiskt uppbyggt drama med endast tre personer på scenen som utspelar sig i ett kök. Där till och med ett samlag ingår i pjäsen. Han blev ju otroligt kontroversiell, och det skapar också känslan av utanförskap, säger Stefan Bohman.

Den 22 januari 1912 var Strindbergs sista födelsedag och tusentals personer samlades utanför hans hus på Drottninggatan i Stockholm för att gratulera och hylla den redan sjuke författaren. Några månader senare dog Strindberg hemma i sitt sovrum. Men deras hyllningar finns inspelade och kan höras bland andra ljud i Strindbergs sista hem. 60 000 personer följde hans kista till Norra begravningsplatsen.

Det har gått 100 år sedan dess. men den mångsidige och i flera genrer banbrytande konstnären känns högaktuell i dag. Tillsammans med hans verk är hans kvinnosyn och privatliv det som mest diskuteras. Och många ändrar nog sina åsikter om Strindberg under denna diskussion. Varför inte, skulle han själv som en mästare i förvandling ha sagt, säger Stefan Bohman.

– Det är klart att jag byter åsikt, skrev han vid ett tillfälle: Jag får hela tiden ny information, säger Stefan Bohman chef för Strindbergsmuseet i Stockholm.