Trött slutdebatt inför presidentvalet i Finland

1:59 min

Mellan 25 och 30 procent av väljarna i Finland har ännu inte bestämt sig för vem de ska rösta på i presidentvalets första valomgång på söndag, där två kandidater ska väljas vidare till en andra valomgång.

Eftersom det enligt alla opinionsmätningar finns en överlägsen kandidat handlar det nu mycket om vem som ska ta andraplatsen.

I går hölls den sista debatten inför valet och vissa kandidaterna utmärkte sig mer än andra, enligt Helsingin Sanomats politiska reporter Kalle Silfverberg till Ekot.

– Man märker att Pekka Haavisto, De Grönas kandidat, som har haft uppgång i opinionsmätningarna, verkar avslappnad och väldigt bekväm i den här situationen. Medan Paavo Lipponen, som legat väldigt lågt i opinionsmätningarna, försöker få i gång en slutspurt.

De Grönas kandidat Pekka Haavisto har klättrat stadigt enligt opinionsmätningarna. I den sista som kom i går eftermiddag ligger han nu på en andra plats, efter ledande Sauli Niinistö från Samlingspartiet.

Stödet för Socialdemokraternas Paavo Lipponen har däremot rasat, och under debatten försökte han vinna deosäkras röster med följande argument:

– Jag är den ende som kan utmana Niinistö i den andra omgången, var Lipponens budskap.

Några av de ämnen som diskuterades, snarare än debatterades, under kvällen var försvaret, krisen i Europa, utrikespolitiken och - kanske viktigast av allt - hur ska presidentens informella makt kunna användas?

Kan man göra mer än vad den nuvarande presidenten har gjort? Ska till exempel presidenten kunna vara med och hjälpa till vid regeringsbildandet om det går lika trögt som efter förra årets riksdagsval?

Men debatten var trots allt en ganska avslagen tillställning konstaterar Helsingin Sanomats politiska reporter Kalle Silfverberg.

– Det verkade som att kandidaterna var en aning trötta. De har haft kanske trettio gemensamma debatter, både på teve och på andra tillställningar, och jag tror energin börjar tryta, säger Kalle Silfverberg till Ekot.

Men trots allt var den här sista debatten viktig, eftersom mellan 25 och 30 procent av väljarna ännu inte har bestämt sig för vem dom ska rösta på.

Och trots att den finske presidentens formella makt är liten så brukar valdeltagandet ligga på runt 80 procent, vilket är högre än i riksdagsvalet.