EU-domstolen utmanar svenska skattebrottslagar

2:29 min

På tisdag ska EU-domstolen pröva ett svenskt fall där en person som åtalats för skattebrott även ålagts att betala skattetillägg. Om det visar sig att det svenska systemet med den här typen av dubbelbestraffning strider mot EU-rätten kan staten gå miste om stora summor pengar i form av skattetillägg.

I dag kan en person som fälls för skattebrott även få betala skattetillägg. Men bedömare, som Magnus Gulliksson vid Uppsala universitet, tror att Sverige kommer behöva ändra på systemet.

– Jag tror att det finns en överhängande risk för att den svenska ordningen inte bedöms vara förenlig med EU-rätten. Dels mot bakgrund av den praxis som finns i EU-domstolen och den praxis som finns Europadomstolen, säger Magnus Gulliksson.

Straffrätts- och Europarättsforskaren Magnus Gulliksson har specialiserat sig på hur EU:s rättsinstanser tidigare ställt sig till principen om dubbelbestraffning i olika former.

Det aktuella svenska fallet som nu ska upp i EU-domstolen gäller en person i Haparanda, som dels fått betala skattetillägg till Skatteverket men som också står åtalad för skattebrott i tingsrätten efter att inte ha skött deklarationen.

Skulle EU-domstolen gå emot Sverige så kommer det bli svårare för Skatteverket att driva in sådan här straffskatt och för de svenska domstolarna att fälla för skattebrott, tror Magnus Gulliksson.

– Antingen så får man då väcka åtal men kan då inte komma och påföra skattetillägg senare, eller så får Skatteverket påföra skattetillägg men då kan man inte senare komma och väcka åtal för skattebrott. På sikt tänker jag mig att lagstiftaren måste ta ställning till hur den här samordningen ska gå till, säger han.

Skattetillägget är i dag är en stor inkomstkälla för staten. Mellan 2006 och 2010 beslutade Skatteverket att kräva in drygt sju miljarder kronor i skattetillägg, även om Skatteverket och domstolarna redan i dag kan ta viss hänsyn till varandras påföljder. Årligen döms omkring 400-500 personer för skattebrott och i normalfallet blir de även aktuella för skattetillägg.

Och flera bedömare, inklusive Magnus Gulliksson, menar också det finns risk för att svenska staten kan krävas på skadestånd av tidigare dubbelstraffade i efterhand om EU-domstolen nu går emot Sverige.

– Ja, därför att man menar att svenska domstolar inte tillämpat EU-rätten på ett korrekt sätt. Sen är det inte säkert att man kommer ha framgång men det finns en sådan risk i alla fall.

Regeringen har skriftligen svarat EU-domstolen inför förhandlingarna i Luxemburg med att de tycker att dubbelbestraffningsprincipen borde prövas i Europadomstolen istället.

Samtidigt förbereder finansdepartementet nu direktiven till en utredning om hur det dubbla bestraffningssystemet skulle kunna tänkas förändras framöver.