Felaktigt utpekad som terrorist: "Ingen ursäkt än"

7:22 min

Den 30 oktober 2010 vaknade Nizar Khalayli av hans ytterdörr trycktes in. En tungt beväpnad polisstyrka stormade in, och sekunderna senare låg han naken nedtryckt mot golvet med ett knä mellan skulderbladen. Senare visade det sig att han aldrig ens var misstänkt för brott. Ett år och tre månader har gått sedan dess, men fortfarande präglar händelsen Nizar Khalaylis och hans familjs liv. Fortfarande har han inte fått en offentlig ursäkt av polisen.

– Nej, det kan jag inte säga. Jag har inte fått någon riktig ursäkt eller upprättelse. Det enda jag har fått är en blygsam, svag ursäkt hos länspolismästaren på hans kontor, först efter fem månader, säger Nizar Khalayli till SR International.

Vad hade det betytt för dig att få en offentlig, förbehållslös ursäkt?

– Det betyder väldigt mycket. Först och främst betyder det att man blir riktigt rentvådd.

Det var efter ett tips om att ett stort terrordåd planerades mot Nordstan i centrala Göteborg som polisen slog till mot Nizar Khalayli och tre släktingar till honom. Tipset visade sig vara fel och flera månader efteråt avskrevs också alla misstankar mot dem.

Men långt innan det hade Nizar Khalayli fått reda på att han aldrig ens hade varit misstänkt för något brott, utan bara skulle hämtas in för att frågas ut upplysningsvis. "De hade kunnat knacka på dörren", säger han. Han fick tillbringa dagen i en kall isoleringscell innan han släpptes utan förklaring, men har fått betala ett högt pris för polisens misstag. Hans fru och barn blev så skräckslagna att det fortfarande stör deras nattsömn.

– När inte sömnen fungerar för vare sig frun eller barnen och inte för mig heller riktigt egentligen, så kan man inte fungera riktigt på dagen. Och man har väldigt svängande humör, man blir ljudkänslig, man överreagerar många gånger på småsaker. Det har satt en rejäl prägel på vår vardag.

I efterhand har det visat sig att misstankarna mot de tre andra hade en, minst sagt, tveksam grund. En kvinna hade hört någon som pratade arabiska uttala hotet mot Nordstan i en mobiltelefon. Senare har det avslöjats att vittnet både uppgett fel tid för observationen, och att det först lämnade signalementet stämde mycket dåligt med den person som kvinnan senare pekade ut.

Polisinsatsen har också granskats av flera åklagare. Slutsatsen har blivit att misstag begåtts, men att ingen polischef kunde lastas för det. Helt respektlöst, säger Nizar Khalayli, och över huvud taget känner han idag att han - som muslim - inte har samma rättigheter som andra i det svenska samhället.

– Nej, det kan jag inte påstå, utan det är just på grund av min bakgrund och att jag är muslim som jag har blivit utsatt för det här. Hade jag inte varit muslim så hade jag absolut inte blivit utsatt.

Det känner du...

– Jag är helt övertygad. Det här handlar om min bakgrund, det bygger på fördomar och ingenting annat.

Vad tycker du om det?

– Det är bedrövligt. Det kan man ju inte acceptera i en rättsstat. Det går inte att acceptera det.

Men det rättsövergrepp som Nizar Khalayli utsattes för har ändå uppmärksammats, inte minst då i media. Och när man på Folk och Försvars stora rikskonferens i Sälen i förra veckan hade en diskussion på temat "Skamfläckar på rättsstaten" så var det hans fall man utgick från. Nizar fanns själv på plats och berättade sin skakande histora från scenen.

Och är det någonting gott som kommit ut av allt det onda, så är det, säger Nizar Khalayli, att en debatt satt igång om polisens arbetsmetoder och om skyddet för den enskilde i terrobekämpningens spår.

– Självklart är det här väldigt positivt att det uppmärksammas på en ganska hög nivå, som på Folk och försvar. Och att det är högt uppsatta politiker och folk i ledande positioner som börjar diskutera det här. Jag hoppas verkligen av hela mitt hjärta att det här kan leda till konkreta åtgärder så att man får en självständig myndighet som kan granska polisen, och att polisen ser över sina rutiner så att det inte upprepas, säger Nizar Khalayli.

– Och sedan att man betonar det där med mänskliga rättigheter. Man måste hålla den här svåra balansen mellan att bekämpa terrorism och den typen av brottslighet, och samtidigt inte överskrida de här gränserna för personlig integritet och mänskliga och medborgerliga rättigheter.

En av de saker som Nizar hoppas på är att det ska inrättas en oberoende myndighet, som ska granska polisens arbete, så att polisen i framtiden inte ska kunna granska sig själv. Det handlar om medborgarnas förtroende för polisen och rättsstaten, säger han.

Men när jag avslutningsvis frågar Nizar Khalayli om vad polisen skulle behöva göra för att återupprätta hans eget förtroende för den, så har han inget svar.

– Ja, det blir nog väldigt svårt... Jag vet inte hur de ska göra för att jag ska kunna lita på dem igen. Jag vet inte. Jag har inget svar, säger Nizar Khalayli från Göteborg.