EU-TOPPMÖTE

Sverige ställer krav för att gå med i finanspakt

2:48 min

I eftermiddag träffas EU-ländernas högsta ledare i Bryssel för försöka enas om den nya finanspakten, även kallad europakten, som är menad att skärpa budgetdisciplinen i euroländerna. Regeringen och Socialdemokraterna vill nu att Sverige ska ansluta sig till pakten.

Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt förutsätter det dock att Sverige får igenom vissa krav.

– Att den pakt som gäller budgetdisciplin i de sjutton euroländerna inte ska omfatta Sverige och att det faktum att Sverige inte har euron ska respekteras. Det är svenska folket som har bestämt att det ska vara så, och som kommer behöva ändra sig för att det ska förändras, sade statsministern i P1-morgon i morse.

Enligt Fredrik Reinfeldt finns nu också garantier för att finanspakten kommer att respektera den svenska modellen för lönesättning på arbetsmarknaden, liksom att Sverige kommer att få delta vid minst ett eurotoppmöte varje år. Sverige får inte rösträtt vid sådana framtida möten om finanspakten, men enligt statsministern är det ganska rimligt.

– Vi får komma ihåg balansen här; vi kräver att det inte ska få rättslig påverkan på oss och då är det naturligen så att det också delvis begränsar vårt inflytande. Men det är ändå ett intresse för oss att vara närvarande och diskutera med andra, säger han.

Utöver finanspakten kommer dagens toppmöte handla en hel del om Europas bristande tillväxt.

Nästan var fjärde ung EU-medborgare är i dag utan jobb. Det är inte acceptabelt, säger EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso. Han kommer i dag att föreslå att nya, detaljerade planer om hur fler unga ska få jobb tas fram till april.

Och även under detta EU-toppmöte kommer stats- och regeringscheferna diskutera problemen i Grekland.

Många anser att Grekland har lyckats dåligt med att leva upp till motkraven för nödlånen till landet. I helgen läckte det ut en tysk idé om att en särskild budgetkommissionär ska få rätt att styra delar av Greklands nationella budget. Den idén har vållat stor ilska i Grekland, som anser att det vore ett för stort ingrepp i det nationella självbestämmandet.

– Nu höjs tonläget. Det är många miljarder euro som strömmar in i Grekland från långivare. Nu har man sagt att "ska vi tillåta oss att gå ännu längre så måste vi säkerställa att de villkor vi har ställt eller de reformer ni har lovat kommer tydligare på plats". Och det är klart att den grekiska motreaktionen blir att "det blir ju som att andra förvaltar vårt land". Det är så diskussionen ser ut, säger Fredrik Reinfeldt.

Dagens toppmöte här i Bryssel påverkas rent praktiskt av att Belgien i dag är lamslaget av sin första storstrejk på nästan två decennier. Flera fackförbund har uppmanat till strejk i protest mot regeringens kraftiga besparingar för att få ner landets alltför stora budgetunderskott. Belgien ska spara motsvarande över 100 miljarder kronor, något som bland annat innebär höjd pensionsålder för belgare och högre skatt för de som har tjänstebil.

Storstrejken innebär bland annat att alla tåg och många flyg är inställda. Stats- och regeringscheferna som ska till toppmötet kan tvingas landa på en militärflygplats utanför Bryssel. Men det folkliga stödet för strejken är lågt; bara drygt 20 procent, enligt en opinionsundersökning i går.