Fisk blir mindre och mindre vid vattenkraftsdammar

— Fisken förlorar i kondition och i storlek efter vattenreglering, det har man känt till ända sedan 50-talet, men vad man inte kände till var att denna process fortsätter hela tiden utan ände. 

Forskarna har följt rödingens utveckling i 70 år på ett tiotal platser i anslutning till vattenkraftsdammar i Indalsälven, Ångermanälven och Torneälv. Mätningar som gjordes innan vattenkraftsutbyggnaden på 40-talet visar att röding i sjön Stora mjölkvattnet i Jämtland i genomsnitt vägde 250 gram och var kring 35 centimeter lång.

Efter att kraftverken och fördämningarna byggts så har fiskarna blivit mindre och mindre, år 2001 vägde de i genomsnitt en fjärdedel så mycket, 70 gram och var knappt 15 centimeter långa. Samma utveckling kan man se hos öring och lake, även om det inte är lika tydligt där.

Forskarna tror att den främsta anledningen till att fiskarna blivit färre och mindre i storlek är för att det helt enkelt blivit för näringsfattigt i sjön och därmed blivit mindre mat till fiskarna. En konsekvens av det som händer när vattennivån regelbundet sänks och höjs i samband med vattenkraftsproduktion. Stränderna blir enkelt uttryckt urtvättade på näring vilket drabbar fisken. 

– Majoriteten är svältfödda, det finns inte tillräckligt med plankton för dem, och rödingen föredrar plankton. 

Men det finns en lösning på problemet som forskarna i Uppsala har jobbat med under många år. Genom att tillsätta en kontrollerad, liten mängd näringsämnen i form av fosfor och kväve i vattnet kan man få fisken att både öka i antal och i storlek. I sjön Stora mjölkvattnet i Jämtland prövade man detta under flera års tid och redan efter två månader såg man effekter. Och efter ett  år var fiskarna inte bara fler utan också större och tillbaka till så som de såg ut innan  kraftverksdammarna byggdes.

Metoden har använts i Kanada sedan 70-talet med stor framgång och skulle också här kunna vara ett sätt att återställa en del av den påverkan som vattenkraften har på miljön i näringsfattiga sjöar i Norrland. Göran Milbrink tror att metoden skulle kunna användas i ungefär 100 sjöar i landet. Vattenregleringsföretagen som ansvarar för kraftbolagens dammar är intresserade av metoden men Anders Lindh som är VD säger att det i så fall måste skrivas in i de miljöregler som finns för att kompensera för vattenkraftens miljöpåverkan men några konkreta planer på det finns inte i nuläget.

– Visar sig den här metoden bra och vi kan sätta in den istället för den vi redan har, så är det fullt möjligt att göra, säger Anders Lindh VD på Vattenregleringsföretagen.