"Vi skulle kunna göra protein till hela norska laxindustrin av svensk pappersmassa"

1:39 min

– Först måste vi bara slå fast att all intensiv djurproduktion har miljöproblem, den saken är klar. Men fisken har kanske en av de bästa potentialerna att bli grön.

Det säger Anders Kiessling, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet som forskar om fiskodling.

Han delar upp miljöpåverkan i tre delar: före odling, under odling och efter odling, och enligt Kiessling är problemen i början av produktionskedjan störst:

– Vi kan inte fortsätta med husdjursproduktion som använder människomat som foder. Det håller inte och det är ett av våra viktigaste forskningsområden.

Lyckas man bara lösa foderfrågan så tror han att fiskodling kan att bli en viktig matproduktion som inte tar bördig mark i anspråk, inte förbrukar stora mängder färskvatten och som dessutom kan bidra till framtida matsäkerhet.

Anders Kiessling tror att vi kommer att få se mycket mer fiskodling i dammar på land, även i Sverige. Redan idag finns några anläggningar, bland annat en kretsloppsodling i Härnösand med tillhörande växthus dit det näringsrika vattnet från fiskarna går tillbaka. Men enligt Kiessling har det har varit svårt att få sådana anläggningar ekonomiskt lönsamma. 

–  Det är en entusiast, Pekka som driver den däruppe. Han bevisare en poäng: att det går.

– Vad vi vill göra på SLU är att ta vår moderna kunskap om växter, mikrobiologi och biokemi och sätta ihop med de här systemen. Och helt plötsligt producerar vi kanske rent av billigare.

– Det är vårt mål, att producera lika billigt, men grönt.

SLU har också ett projekt på Västbanken som handlar om att komma tillrätta med det Anders Kiessling menar är det största problemet -fiskfodret.

I samarbetet mellan Israel, Palestina och Sverige är de svenska forskarna intresserade av att få ta del av israelernas kunskap om energisnålhet och vattenåtervinning, säger Anders Kiessling. Samtidigt kan forskarna från SLU bidra med kunskap om hur man kan producera protein till fiskfoder från sådant som människor inte kan äta, tex fiskspill eller mikrober. Utöver detta hoppas Kiessling på andra stora vinster av nätverksbyggandet mellan länderna.

– Om man har studenter som får träffa varandra, och lära av varandra, då får man nätverk för livet. 

– Tanken i ett sånt här projekt är att ju mer business man har ihop, ju mindre anledning har man att bråka.

Grunkonceptet i Anders Kiesslings forskning med att ta fram nya fiskfoder är att de råvaror som ingår i ett foder inte får tävla med människomat. Det kan handla om spigg, blåmusslor eller mikrober.

– Om vi tog allt det spillsocker som kommer från svensk pappermassa idag så skulle vi kunna göra protein till hela norska laxindustrin.

Till slut kommenterar han professor Göran Milbrinks förslag att hjälpa de vilda fiskarna att växa till -istället för att satsa på fler fiskodlingar i reglerade sjöar.

– De sjöar som Göran håller på med uppe i fjällvärlden är inte ens påtänkta för fiskodling. Utan de magasin man tittar på är de magasin där du har fått en så kraftig påverkan så det finns helt enkelt inga naturliga ekosystem kvar.

– Där skulle odling vara en bättre väg att gå in, eftersom vi behöver så stora mängder. Sedan får man ju självklart inte lägga dem så att man får lokal påverkan. Vi talar om olika system, men de syftar till samma sak.

Mikrober för fiskodling