Allt fler fattiga amerikaner vill börja odla mat själva

12 min

Ett av sju amerikanska hushåll är så fattiga att de inte alltid har mat på bordet, och  23 miljoner amerikaner bor i vad amerikanska jordbruksdepartemenet valt att kalla matöknar. Men det finns också ett folkligt uppror mot ohälsan. I städer över hela USA återuppstår nu små lokala jordbruk, och fattiga amerikaner vill ta tillbaka makten över vad de stoppar i sig. 

– I början ser vi inte de inklämda ödetomterna, det är som att våra hjärnor är vana att sortera bort de delarna av staden, säger Hank Herrera. Han tycker att varje grusåker en möjlig odlingsplätt och lägger stor möda på att förhandla med landägare som inte alltid delar hans intressen.

När Hank Herrera för två år sen startade organisationen Dig deep farms var det en del av en exploderande trend i USA. Här analyseras ojämlikheten alltmer efter tillgång till näringsrik mat. Fattiga amerikaner äter sämre, blir sjukare och lever kortare än rika. För att råda bot på det talar fler nu om ”food justice”, maträttvisa.

För Hank Herrera betyder det att skapa lokala matsystem i Cherryland, den lilla staden där Dig Deep Farms arbetar, så att människor äter bättre, men också så att jobben, pengarna och tillgångarna stannar kvar i lokalsamhället. 

Hank Herrera ger oss en tur i Cherryland. Enligt honom ett "arbetarklassområde utan arbeten". Det ligger bara några mil från San Francisco, där konkurrensen är stenhård om det allra bästa Kalifornien har att erbjuda av saftiga citrusfrukter och mängder av varianter av ekologiska tomater. Här i Cherryland, där man kan skörda grönsaker året om, finns inte en enda välsorterad mataffär, berättar Hank Herrera. I sin ljusgrå slitna Toyota kör han oss förbi spritaffärer som City Liquor och snabbmatsrestauranger som Fish and chips chickenstop tills vi kommer fram till en jordplätt inklämd mellan polishuset och några villor.

– Här startade vi med hjälp av 10 personer utan jordbrukserfarenhet som bor i området, berättar Hank Herrera.
Efter förhandlingar fick Dig Deep Farms tillgång till marken intill det lokala polishuset, och nu växer det sallader i prydliga rader, på en yta stor som en tennisplan. Sex ungdomar står och hänger på spadar.

Jared navigerar oss mellan de smala bäddarna och berättar om hur jorden mår, vad de olika salladerna heter, hur den här vinterns ovanliga torka ska motas. Kunskaper han fått genom Dig Deep farms. Hank Herrera anställer snarare ungdomar som behöver jobb än erfarna jordbrukare. Och de är inte ensamma. Över hela landet får fattiga människor hjälp av organisationer att starta och sköta odlingar på såväl ödetomter som sina egna bakgårdar.

Ett kvitto på maträttviserörelsens växande styrka kom förra året när det amerikanska jordbruksdepartementet lanserade en interaktiv karta över landets matöknar.

Oakland Institute undersöker forskare och aktivister hur bland annat USA och Världsbanken exporterar det högintensiva jordbruket som lösningen på utvecklingsländernas problem med hunger och fattigdom. Enligt Oakland Institutes chef Anuradha Mittal är det bevisligen fel metod, eftersom storjordbruket har varit förödande för det amerikanska samhället och miljön, och dessutom skapat hungrande amerikaner mitt i Kalifornien, ett av världens mest produktiva jordbruksområden

Anuradha Mittal har gjort sig känd över världen som kritiker av global handel och jordbruk, och precis som andra i maträttvisekretsar menar hon att småbönder måste få mer makt över sin egen försörjning. Bara så, menar hon, kan vi stoppa dagens situation där uppemot en miljard människor går hungriga. Därför, säger Anuradha Mittal, är USAs maträttviserörelse viktig också i ett globalt perspektiv, för att visa att även amerikaner söker lokala självförsörjande matsystem där man vet vad man stoppar i sig. 

– I länder som Sverige och USA är det hög tid att gå tillbaka till mer självförsörjning, säger Anuradha Mittal. I stället för att exportera jobben dit lönerna och miljöskydden är sämre bör vi skapa jobb i våra samhällen som gagnar miljön. För att stoppa både klimatkrisen och den ekonomiska krisen räcker det inte med att konsumera bättre, det krävs att vi återigen lär oss våra lokala förutsättningar.  

Tillbaka i Cherryland bemöter Hank Herrera såväl de globala kriserna som matorättvisa med lokal odling. Vi är på väg mot ett nytt landområde som han precis har förhandlat till sig. Landet ligger i en sluttning högt upp på en kulle. Hank Herrera och hans kollega Jessie tittar ut över Cherryland, ett område där makten över vilken mat de äter, vilka jobb de har, och hur länge de kommer att leva ofta ligger någon annanstans.
--  Jag växte upp i ett sånt här område, säger Hank Herrera, ett fattigt arbetarklassområde där vi inte hade makt över våra liv, precis som det är här.

Än så länge är marken de står på obrukad, men de har börjat gräva vattenledningsdiken, och när våren kommer ska det odlas för första gången. Till sommaren kommer bina surra kring växthuset, ett litet steg på vägen mot Hank Herreras dröm att göra Cherryland självförsörjande. 

Christopher Holmbäck och Julia Lundberg
klotet@sr.se