Flera dömda nämndemän fortsätter döma

2:16 min

Nämndemän som själva är dömda för brott fortsätter att vara med och döma inom rättsväsendet. Kritiker ser problem i att dömda nämndemän tillåts döma i mål som rör brott de själva begått. I dag finns ingen kontroll av nämndemännens vandel.

Av Sveriges 8 000 politiskt tillsatta nämndemän har drygt 200 förekommit i olika brottsutredningar de senaste åren. 25 är fällda för brott. Elva av dem är själva dömda samtidigt som de sitter kvar som nämndemän och deltar i den dömande verksamheten, det visar en granskning som Aftonbladet gjort.

I det svenska rättsystemet ska nämndemännen agera allmänhetens förlängda arm i domstolarna.

Majid Saffaee är moderat och nämndeman vid Ångermanlands tingsrätt. För två år sedan dömdes han för grovt rattfylleri. Majid Saffaee tycker att han påverkats av det som hänt.

– Jag har blivit mycket hårdare mot alkohol och droger och sådant där, därför att jag har gjort det där felet. Jag inte rört en droppe alkohol sedan den där händelsen.

Så det kan till och med vara bra att ha den här erfarenheten som nämndeman?

– Jag tror att det är bra att man har den här erfarenheten.

Men alla delar inte Majid Saffaees syn på nämndemän som har egen erfarenhet av att ha åkt dit. Mårten Schultz är professor i civilrätt.

– Ja det känns ju inte bra, vare sig han är strängare eller mer easy going med det. För det är ju naturligtvis så att bedömningar ska göras under lagen och inte under personliga erfarenheter på det sättet.

Så vad är det med legitimiteten då som gör att det blir ett problem om man är dömd?

– Det ger intrycket av att en person, att den personen som sitter framför och ska döma kan påverkas, eller kan känna sig påverkad av sin historia.

Bland de nämndemän som dömts är tio socialdemokrater, nio moderater. Fyra är vänsterpartister, en är folkpartist och en är Sverigedemokrat. Det handlar om rattfylleri, stöld, olaga hot och bokföringsbrott bland annat.

Professor Mårten Schultz menar att det inte är helt enkelt att lagstifta i frågan, inte minst ur integritetssynpunkt. Ett alternativ är att de politiska partierna, som utser nämndemännen, tar ett större ansvar.

– Att man på frivillig basis helt enkelt säger: Vill du vara nämndeman, representera vårt parti eller bli nominerad av vårt parti så vill vi gärna att du lämnar in ett straffregisterutdrag, och så kan man lösa det via en mjukare väg än att man genom lagstiftning reglerar det.

Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekretare, tycker att politiskt tillsatta nämndemän borde genomgå samma kontroll som de juridiskt tillsatta domarna.

– Det här visar på problematiken med sättet som nämndemännen förordnas. Den kvalitetssäkring som gäller för ordinarie domare den finns inte riktigt för nämndemännen och det är ett av de stora problemen. Nämndemännen är ju domare också, de krav som man ställer på en ordinarie domare borde man också kunna ställa på en nämndeman.

Anne Ramberg sitter själv i domarnämnden som ger regeringen förslag på vilka som ska utses till juridiska domare. Där är det regel att domarkandidaterna kontrolleras mot belastningsregistret, vilket inte görs regelmässigt när det gäller de politiskt tillsatta nämndemännen, även om det förstås ändå kan förekomma. Anne Ramberg betonar att det inte är givet att alla brott med självklarhet innebär att en person inte är lämplig.

– Man får givetvis titta på när brottet har begåtts och om personen har sonat brottet och så vidare, säger hon.

Enligt lagen kan en nämndeman få lämna sitt uppdrag om han eller hon är föremål för en förundersökning eller står under åtal. En överklagandenämnd kan också fatta beslut om en nämndeman är olämplig av andra skäl, som exempelvis ett tidigare redan avtjänat straff.

Lars Lassinantti är förbundsordförande för Nämndemännens riksförbund.

– Det måste vara domstolens sak att följa upp det här och se till vilka man utser att sitta som nämndemän och domare överhuvudtaget, säger han.