Utförsäljning kan stoppas retroaktivt

2:14 min

Om privata vårdgivare köpt exempelvis en vårdcentral långt under marknadspris så kan köparen tvingas betala tillbaka statsstöd eller andra offentliga bidrag. Återbetalningsskyldigheten kan komma att gälla upp till tio år efter köpet.

De senaste åren har det skett en rad uppmärksammade försäljningar av offentliga verksamheter där kritiker menat att priset varit alldeles för lågt och nya ägare kunnat fått stora överskott eller kunnat sälja vidare med stor vinst. Det har gällt vårdcentraler, hemtjänst, skolor och förskolor i olika kommuner.

I höstas föreslog en statlig utredning om statsstöd att om staten, kommuner eller offentliga bolag ger för stora bidrag, skattesubventioner eller säljer något för billigt, så ska den som gett stödet eller en konkurrent kunna kräva att den som gynnats betalar tillbaka statsstödet.

Utredaren Per Eklund tror det kommer att påverka hur exempelvis kommuner genomför försäljningar.

– Förhoppningen är att efterlevnaden av de här reglerna kommer att medföra att man helt enkelt bättrar sig, säger han.

Om privata vårdgivare köpt exempelvis en vårdcentral långt under marknadspris så kan en ny majoritet i landstinget begära ytterligare ersättning av köparen upp till tio år efter köpet. Återbetalningsskyldigheten tydliggörs av utredningsförslaget till ny lag, enligt Pär Cronhult, chefsjurist på Den nya välfärden och expert på statsstöd.

– Det är nog så regelverket är tänkt, att om en majoritet ett år sitter och säljer ut kommunens egendom för billigt så ska majoriteten nästa år efter ett val till exempel inte kunna begära tillbaka egendomen, men däremot kunna återställa förmögenhetsförhållandet så till vida att ett skäligt vederlag ska utgå, säger Pär Cronhult.

Kraven på återbetalning ska kunna sträcka sig tio år tillbaka i tiden. Eftersom förslaget grundas på gällande EU-rätt, så skulle alltså omdiskuterade försäljningar som skett de senaste åren kunna beröras, enligt Per Eklund.

Varken Per Eklund eller Pär Cronhult tycker att förslaget skapar onödig rättsosäkerhet för exempelvis ett företag som köpt en industritomt eller vårdcentral.

– Det är ju bara om de fått betala ett uppenbart för lågt pris som den här effekten kan uppkomma. Vid en normal värdering och ett normalt affärsmässigt handhavande så ska det här inte skapa några problem, säger Pär Cronhult, chefsjurist på Den nya välfärden.

Enligt utredningen drabbas inte staten eller en kommun som gett det olagliga stödet på något sätt.

Återbetalningen av det felaktiga stödet föreslås gå tillbaka den som gett stödet - exempelvis kommunen. Men flera remissinstanser tycker att pengarna i stället ska gå till ett statligt konto då det skulle göra myndigheter som ger någon form av stöd mer försiktiga.