Debatt mellan språkröret och infrastrukturministern

12 min

Hur Sverige ska ställas om när nu biltoppen är nådd? Debatt i Klotet mellan infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (m) och språkröret Åsa Romson (mp).

CES: I reportaget om Detroit blev det tydligt att där handlar det om antingen eller, och när allting kraschar så står man där utan någonting och nu blir kollktivtrafiken det man tänker sig är det stora. I Stockholm med öar och vatten behöver många bilen för att komma till och från jobbet, men där görs också mer än 50 % av alla kollektivtrafikresor i Sverige.
Så där har det inte varit antingen eller på samma sätt. Och så tror jag att vi måste tänka oss framåt. Hur vi ska få folk inne i städer att gå, cykla, och åka kollektivt, men vad gör vi med människor i periferin i Mälardalen så att resan inte tar mer än den magiska timmen.


JB: Åsa Romson vad säger du om den här utvecklingen att bilåkandet sjunker i Sverige? Är det något du välkomnar?


ÅR: Ja absolut. Det finns två stora drivkrafter för att vi i framtiden ska planera ett samhälle som håller ihop där man kan transportera sig utan att alla ska behöva använda en egen bil. Dels att attraktiva städer idag definieras av att man har nära till kollektivtrafik, kaféer, butiker, service, parker och bra gång- och cykelvägar. Dels att klimatutsläppen ökar globalt i transportsektorn och måste minskas för bättre miljö och hälsa.


JB: Men om bilismen minskar av sig själv, då kanske det inte behövs politiska beslut för att snabba på den utvecklingen ytterligare?


ÅR: Nej det finns inga naturlagar som styr hur vi reser. I villaförorter där man nu går från en till två bilar per hushåll så beror det på att man har det ekonomiska utrymmet och inte kan transportera sig på annat sätt. Att vi byggt glesa stadsområden och villamattor utan att tänka på kollektivtrafik och spår. Staten måste ge stöd så att många fler tätorter i Sverige kan bygga spårväg.


CES: Jag håller med Åsa om att det handlar om konkurensen om marken och hur vi använder den så det blir attraktivt att bo bra miljö- och hälsomässigt. Initiativen vi har i Stockholm med Hammarbys Sjöstad och Norra Djugårdsstaden är goda exempel. Även när jag reser ute i landet så märker jag hur kommuner tänker på hur kollektivtrafikslingor går när man planerar nya villaområden så att de inte blir som öde öar.


JB: Är bilen i sig ett problem eller är bara utsläppen?


CES: Nej bilen i sig kan vara ett problem om vi inte klarar bättre av buller, trängseln och andra saker som är risker med bilen. Samtidigt som bilen är en möjlighet för väldigt många människor där det varken ekonomiskt eller på andra sätt är möjligt att bygga ut kollektivtrafiken pga att vi bor som vi gör.
Då tycker jag det är bättre att tänka på hela resan från dörr till dörr och fånga upp bra bytespunkter där jag kan lämna bilen och inte behöva åka hela sträckan utan kan byta till buss, t-bana eller spårvagn.


ÅR: Många svenska kommuner börjar nu titta ute i Europa efter exempel där man livar upp stadscentrum därför att vi börjar få markkonkurens även i vårt glest befolkade land. Men vi har också en del av de här amerikanska tendenserna med externa köpcentrum som bygger upp ett beteende där det enda sättet att handla blir att man åker iväg med sin bil. Då vet vi att de största utsläppen av hanteringen av våra livsmedel kommer från den där färden istället för att ha kvar butiker nära så att man kan handla precis där man bor.


JB: Vad vill du göra för att bryta det?


ÅR: Genom att vara väldigt tydlig i stadsplaneringsprinciper, men det är också ett ansvar för staten att hjälpa städer och tätorter att bygga kollektivtrafik bra. Att man inte gör som regeringen har gjort nu och tar bort de stöd som har funnits till kollektivtrafiken. Hur ska vi annars kunna bygga ut de här spårvagnssträckorna i flera städer, Malmö tex. Istället för att få de här köpcentrumen intill nya stora onödiga motorvägar i närheten av städerna som kommer att täppa igen och är på fel spår.


CES: Det där kan ju vara både rätt och fel. I Karlstad där man har ett stort köpcentrum, har man tänkt till. Istället för att ha busshållplatsen långt utanför köpcentret så ska den vara så nära ingångarna som möjligt så det blir attraktivt att ta bussen istället för bilen och att man inte behöver släpa kassar en halv kilometer.


JB: Forskningen som reportaget handlade om visar inte bara på en topp i bilåkande, utan i resande generellt i många rika länder sk "peak travel". Åsa Romson vill du se att vi jobbar mer hemma via IT så att resandet överhuvudtaget går ned?


ÅR: Jag tror att det är en välfärdsutveckling att man bara gör de nyttiga och roliga resorna i sitt liv. Jag tror att många har den typen av arbeten att de ser det positiva i att jobba på distans och det gör också att vi kan jobba mer mellan städer och länder. Ja ser det inte minst i forskningshänseende och bland de stora internationella företagen som har IT-lösningar.
Det ska vara lika lätt att öppna ett ordbehandlingsprogram som det där videokonferensprogrammet. Här kan stat, kommuner och myndigheter hjälpa till genom att lika gärna ha virituella konferenser och ifrågasätta onödiga resor som folk vill skära ned på. Men jag tror också vi ska se resande som en möjlighet och någonting positivt som man vill göra. Gång- och cykelresor skulle jag tex inte vilja begränsa utan att många fler gör särskilt i städer där vi har folkhälsoproblem.


JB: Transporterna står för mer än 1/3 av de svenska koldioxidutsläppen. På vår Facebooksida har vi fått en fråga från Kim Bergström som vill veta mer exakt hur ni vill prioritera pengar till persontransportinfrastrukturens olika delar. Regeringen har beslutat satsa upp mot 500 miljarder de kommande 10 åren på infrastruktursatsningar i Sverige, och när det gäller underhållet så går 2/3 av pengarna till vägar och 1/3 till järnväg, varför den fördelningen Catharina Elmsäter-Svärd?


CES: Då ska man också känna till att vi har ungefär 10 gånger mer mil väg än järnväg i Sverige. Det som jag tycker är en utmaning för Stockholm med tanke på hur många som flyttat dit och reser till studier och jobb så tror jag att den här regionen verkligen skulle behöva riktigt bra ringleder. Då tänker jag tex på Förbifart Stockholm som är ett tydligt sätt att knyta ihop södra och norra Stockholm, men där även de inre ringlederna måste med. Därefter så handlar det om att den här staden behöver ha mycket mer av t-bana, spårvägstrafik och tvärbana.


JB: Åsa Romson, vill du ha fler ringleder?


ÅR: Nej det är inte nya motorvägar vi behöver Catharina i städerna i Sverige, vi behöver mer t-bana och spår nu. Om "peak car" stämmer så behöver vi ju inte bygga de där dyra onödiga motorvägarna.