Skolor ska kunna gå emot föräldrarnas vilja

2:21 min

Skolor har en mycket långtgående skyldighet att utreda vilka behov av stöd som elever har, även när föräldrarna säger nej och ibland inte ens skickar barnen till skolan. Det säger Skolväsendets överklagandenämnd i ett par beslut, där föräldrar motsatt sig skolornas förslag till utredningar och stödåtgärder.

– Det har kommit in ett antal sådana här ärenden det senaste halvåret och ibland så får man ju intryck av att föräldrarna verkligen tror att de gör någonting bra.

– Ibland är det väl så att det helt enkelt har låst sig mellan skolan och föräldrarna och då blir ju barnet ett redskap, en bricka i det här ganska trista spelet. Det är ju de som får sitta emellan. Det är en oerhört tråkig situation, säger Anders Heiborn, chef för överklagandenämnden.

Ett av de här ärendena gäller en 14-årig elev som får extra stöd av lärare och har en del tekniska hjälpmedel i skolan. Rektorn vill göra flera utredningar av vad eleven behöver, men det har föräldrarna sagt nej till, samtidigt som de är mycket kritiska och menar att skolan ger deras barn fel stöd.

Överklagandenämnden avslår föräldrarnas klagomål på skolans åtgärdsprogram, och säger att det är nödvändigt att en skola utreder vilka behov en elev har, för att kunna ge rätt stöd.

I beslutet betonas också att skolan inte, passivt, får acceptera ett nej från föräldrarna och att den har långtgående skyldigheter att försöka påverka dem att verka för barnets bästa.

Nämnden skriver också att det är "problematiskt" att skolan, på grund av föräldrarnas nej, inte ytterligare drivit på att ytterligare utredningar behöver göras.

Barnets bästa måste sättas i centrum, säger Anders Heiborn.

– Det innebär ju att skolan har en ganska långtgående skyldighet att få fram utredning som är tillräckligt bra. Man får inte slarva och säga "den får väl duga" och så går det ut över barnets skolgång. Det är inte okej.

Ett annat ärende gäller en 12-årig flicka där skolgången inte fungerar. Föräldrarna vill att hon ska få undervisning hemma, medan skolan vill utreda vilka behov flickan har. Det har slutat med att flickan inte alls går till skolan.

Överklagandenämnden säger i sitt beslut att elevers rätt till stöd inte bara är en rättighet, utan också att eleven har skyldighet att vara med i stödåtgärderna skolan beslutar om.

I båda de här ärendena har skolorna anmält föräldrarnas agerande till de sociala myndigheterna.

– Ja det är naturligtvis oerhört sorgligt och den som kommer i kläm är ju barnet som inte får den skolgång och det stöd som behövs utan blir en bricka i ett spel som det inte alls vill vara en bricka i, säger Anders Heiborn.