Breivik åtalas för två terrorbrott

Trond Henry Blattmann förlorade sin son på Utöya leder i dag de nationella stödgrupperna. Han ser åtalet som en jobbig, men viktig milstolpe.

– Vi har ställt in oss på att få den mannen dömd, detta måste ju komma förr eller senare, men det är klart att det är tufft att läsa åtalet, säger Trond Henry Blattmann.

Sida upp och sida ner i det 18 sidor långa åtalet står namnen på de 77 personer som blev offer för Anders Behring Breivik. Namn, ålder, dödsorsak och var de hittades.

Där finns fler namn, på de mest allvarligt skadade men offren är långt fler än vad som får plats i åtalet.

Statsåklagaren Inga Bejer Engh säger att ingen är glömd och men att det inte hade gått att hantera om alla nämnts.

– Jag har full förståelse för hur det kan vara att inte bli namngiven. Vi vill sörja för att rätten får en full inblick i vad som hände den dagen, säger Inga Bejer Engh.

Att Breivik åtalas för just terrorbrott innebär att han står inför rätta för allt han gjort.

Inte bara morden. Det uppskattar John Hestnes som förlorade en kollega vid bomben vid regeringskvarteren.

– Min första reaktion är att jag är väldigt glad för att terrorlagen används, det betyder att alla, även dem vars namn inte nämns, behandlas,  säger John Hestnes.

Breivik har bedömts som psykiskt sjuk och kan därmed inte dömas till fängelse i Norge.

Men tingsrätten har begärt ytterligare utredningar av hans tillstånd och bilden kan ändras.

Därför har också åklagarna öppnat upp i åtalet för ett möjligt fängelsestraff.

För Breiviks försvarare innebär det att de kommer ha två strategier beroende på vad åklagarna yrkar på i rätten. Breivik själv vill se sig som psykiskt frisk och dömas till fängelse, berättar hans advokat Geir Lippestad för norska NRK.

– Han har väldigt tydlig med att han önskar att bli bedömd som tillräknelig för att få fängelsestraff.

Men det enda som betyder något för John Hestnes och Trond Henry Blattmann är att Breivik aldrig kommer ut igen.

– Det spelar ingen roll vilken typ av straff han får, bara han aldrig ser dagsljuset igen, säger John Hestnes.

– Mitt huvudmål är att vi aldrig mer får se den mannen ute i det norska samhället.

– Vi vill se till att han hålls borta från samhället så länge som systemet tillåter, säger statsåklagaren Inga Bejer Engh.