Fler gymnasieelever väljer kommunala skolor

2:07 min

På många håll i landet har trenden med att friskolegymnasier blir allt populärare brutits. Istället ser man för första gången att andelen elever som väljer kommunala gymnasieskolor ökar, och att färre elever väljer friskolor.

I Västerås är det en kraftig ökning av andelen elever som söker till de kommunala gymnasieskolorna.  Ronas Irmak som går i nian på Skiljeboskolan har valt det kommunala Rudbeckianska gymnasiet i första hand.

– Jag har hört att det är en bra skola, därför tog jag den.

Spelar det någon roll för er om det är en kommunal eller privat skola?

– Nej, men helst kommunal.

Varför det?

–  Jag vet inte.

Några tjejkompisar stämmer in i samtalet.

– Det känns bättre! Eller hur. Ja, det känns bättre!

Tryggare, eller?

– Ja, ibland är det så.

Diskuterar ni om vilka gymnasieskolor som är bäst, eller om det är några som inte är lika bra?

– Vi väljer mellan de som har funnits längst. För man är inte säker på om de här nya är bra eller inte, säger Ronas Irmak. 

För 16 år sen dog den så kallade babyboomen, det började födas färre barn. Elevkullarna som i höst börjar gymnasiet är mindre. Och konkurrensen om eleverna är starkare än någonsin.

De senaste åren har det bara blivit fler och fler friskolor, med fler och fler elever. 460 fristående gymnasier och 500 kommunala. Var fjärde elev på gymnasiet gick i en friskola förra året.

Men i många städer och regioner med många friskolor, syns nu för första gången ett trendbrott. Andelen elever som i sitt förstahandsval söker till friskolor minskar och andelen elever som söker till kommunala gymnasier ökar.

I Stockholms län som omfattar 22 000 elever, ökar andelen ansökningar till kommunala gymnasier med tre procentenheter. Friskolor minskar med tre procentenheter.

I Malmö ökar de kommunala med fem procentenheter, och lika mycket minus för friskolorna.

I Västerås ökar de kommunala med omkring åtta procentenheter. Andra orter och regioner med samma tydliga trendbrott med en minskning för friskolegymnasierna är Jönköping, Sjuhäradsbygden, Värnamo, Umeå och Skellefteå.

I Göteborg ökar fortfarande ansökningarna till friskolorna med en procentenhet. I Karlskrona ökar friskolorna också sin ande. Tre friskolor ordentligt, två andra minskar kraftigt i popularitet.

Friskolornas Riksförbund har sett att det finns områden där friskolorna ökar och områden där de tappar och vd:n Cecilia Nykvist tror att minskningen dels beror på att många friskolor med yrkesprogram drabbats av att fler elever än tidigare väljer teoretiska program, och också att den politiska debatten kring friskolorna påverkat.

– Politiken har varit ganska negativ gentemot friskolor trots att friskolorna är lika bra kvalitetsmässigt, eller bättre, än vad de kommunala skolorna är.

Menar du att friskolorna har fått något slags dåligt rykte?

– Ja, lite dåligt rykte. Eller att man blir lite slagpåse i debatten, där vi tycker att man borde titta på hela utbildningssverige. Man borde lära sig av friskolorna – vad gör friskolorna som är bra som de kommunala skolorna skulle kunna ta efter, snarare än att jaga friskolor, säger Cecilia Nykvist.

I Umeå har elevernas ansökningar till friskolegymnasierna minskat kraftigt, medan det kommunala gymnasiet Dragonskolan blivit väldigt populär.

Annelie Persson gick på en friskola men bytte till den kommunala skolan.

– Jag går VVS-installatör här på Dragonskolan, första året. Jag började på Yrkesgymnasiet men jag slutade där för att jag fick höra att Dragonskolan var bättre. Och när jag började här, så är det en av de bästa skolorna som finns här i Umeå, för att allting går bara så himla bra och lärarna är schyssta.