Regeringen sparade åt försvaret – blev dyrt

Regeringens besparingar inom försvaret under åren 2009 till 2011 fick enbart negativa effekter. Det skriver Riksrevisionen i en rapport som presenterades i dag.

Riksrevisor Jan Landahl konstaterar att många av besparingarna i själva verket ledde till ökade kostnader.

– Ibland har det faktiskt blivit ordentligt dyrare. Och vi tycker väl som revision naturligtvis, att det här är en bristfällig hushållning med resurserna. Man hade kunnat arbeta på ett helt annat sätt tillsammans med försvarsmakten för att åstadkomma mer hållbara besparingar, säger Jan Landahl, riksrevisor, Riksrevisionen.

Riksrevisionen kritiserar regeringen för att inte ha utnyttjat den kompetens som finns inom försvarsmakten utan beslutat om besparingarna på egen hand. Att regeringen på det här sättet tar över en myndighets uppgift att bestämma hur en besparing ska genomföras innebär att ansvarsförhållandet blir oklart, skriver revisionen. Dessutom är dokumentationen mycket dålig, vilket gör det svårt för riksdagen att fatta välunderbyggda beslut.

– Om man inte redovisar ordentliga konsekvensanalyser när man går till riksdagen, med en lista på projekt som ska avbrytas, så är det klart att beslutsunderlaget är dåligt, säger riksrevisor Jan Landahl.

Riksrevisionen anser också att regeringens detaljstyrning av besparingarna inom försvaret, på sammanlagt 2,8 miljarder kronor under tre år, tyder på ett misstroende gentemot försvarsmakten.

– Ja, men det är väl en ganska självklar slutsats. Om regeringen tar över myndighetens ansvar på det här området så måste det ligga en förtroendefråga i botten på något sätt.

Totalt stoppade regeringen 32 projekt. 15 av dem behövde tas upp på nytt igen, vilket innebar ökade kostnader. Överbefälhavare Sverker Göranson bekräftar att det förhåller sig så.

– Det finns delar av detta där vi av operativa skäl, till exempel i Afghanistan, varit tvungna att återlägga system som togs bort, till exempelvis obemannade flygande plattform för underrättelser. Och det är klart att det har medfört en kostnad och i så motto var det ju inte optimalt, säger ÖB Sverker Göranson.

Riksrevisionen skriver att den här detaljstyrningen från regeringens sida beror på att man inte haft förtroende för försvarsmakten. Gäller det fortfarande?

– Det kan jag inte uttala mig om, det måste du fråga regeringen om. Det är fullständigt  solklart dock att försvarsmakten som fackmyndighet naturligtvis i både materielplaneringsärenden och anskaffning har sakkunskapen, och den bör man naturligtvis alltid utnyttja, menar ÖB Sverker Göranson.

Ekot har sökt Försvarsdepartementet för en kommentar, men inte fått någon.