IT och Fildelning

"Polisen får inte tillgång till den informationen"

1:53 min

Datalagringsdirektivet - som ska tvinga nätleverantörer att spara sina kunders ip-nummer så att polisen får lättare att utreda nätbrott - är tandlöst. Polisen kommer inte kunna komma åt folk som surfar anonymt via krypterade tunneltjänster, säger Nils Weidstam på IT- och telekomföretagen.

Socialdemokraterna och regeringspartierna är överens om att rösta ja till Datalagringslagen på onsdag. Den ska tvinga nätleverantörerna att spara sina kunders ip-adresser i minst ett halvår och det ska hjälpa polisen att hitta kriminella på nätet.

Men i dag kan flera nätleverantörer erbjuda krypterade tunnlar som först och främst är till för att skydda kundernas integritet, men som även nätbrottslingar kan använda för att gömma sina ip-nummer. Det gör att datalagringslagen, som ska förhindra brott, redan innan den röstats igenom delvis blir ihålig.   
– Ja i just det avseendet stämmer det ju. Då får polisen inte tillgång till den informationen som de hade velat ha, säger Nils Weidstam.

Först kom FRA-lagen, sedan fildelningslagen Ipred och nu datalagringslagen. Alla lagstiftningarna har kritiserats hårt av nätleverantörerna. Inte bara för att de inkräktar på kundernas integritet utan för att de tycker att lagstiftningen föråldrad, bland annat på grund av att fler i dag väljer att kryptera sin trafik.

Johan Pehrson, folkpartistisk riksdagsledamot i justitieutskottet, kan i dag inte säga om nästa steg blir att förbjuda krypteringstjänster. 

Men kan nästa steg handla om att förbjuda kryptering? 
– Man kan inte avskriva detta. Kryptering är bra, men frågan är om det ska kunna användas i de fall man tillhandahåller allmänna telefontjänster. Jag säger inte att vi ska titta på en sådan lagstiftning nu, men vi måste följa den utvecklingen noga, för teknisk utveckling kommer alltid att innebära nya utmaningar.