Den globala vapenhandeln har ökat

1:38 min

Vapenhandeln i världen ökar alltmer, uppger forskningsinstitutet Sipri som i dag presenterar ny statistik. Det i Sverige aktuella Saudiarabien stod förra året för den största vapenaffären på över 20 år då landet köpte 154 amerikanska stridsflygplan.

Trots kritik mot Saudiarabiens odemokratiska styre är det snarast en kapplöpning om kontrakten med det rika oljelandet, enligt Pieter Wezeman på Sipri.

– De har mycket pengar. Saudiarabien spenderar uppskattningsvis mellan 40 och 45 miljarder dollar varje år på försvaret. De producerar ingenting själva, så de måste importera allt. Det är klart att alla vill vara med, säger Pieter Wezeman.

Sipri har mätt vapenhandeln i världen under de senaste fem åren och jämfört med de föregående fem. Under denna period ökade handeln med 24 procent.

Indien står för den allra största importen medan USA följt av Ryssland exporterar mest.

Ett intressant trendbrott är att Kina, som tidigare var världens största vapenimportör, nu fått igång så omfattande egenproduktion att landet i dag är världens sjätte största vapenexportör.

– Det kommer nog att hjälpa dem att vara lite viktigare internationellt. Både för att de är mer oberoende när det gäller sin egen vapenanskaffning, men också för att de har möjlighet att använda vapen i sin utrikespolitik på samma sätt som USA ofta gör, säger Pieter Wezeman.

Hittills säljer Kina främst till Pakistan, men Pieter Wezeman på Sipri tror att man på sikt kommer att använda vapenexporten än mer som ett sätt att knyta till sig länder med intressanta råvaror, i exempelvis Afrika.

Flera länder i Nordafrika och Mellanöstern har ökat sin vapenimport på senare år. I några fall är det uppenbart att det delvis handlar om att stärka de militära musklerna inför risken för folkliga protester.

Saudiarabien är ett exempel, liksom Syrien vars vapenimport ökade med nära 600 procent åren 2007-2011, jämfört med de fem föregående åren.

EU har regler som säger att medlemsländerna inte bör exportera vapen till länder med mycket dålig ekonomi. Här har uppenbarligen gjorts undantag för Grekland som i dag är världens tionde största vapenimportör och förses främst från europeiska länder.

Men många andra fattiga länder har svårt att få göra, ibland nödvändiga, vapeninköp. Uganda och Burundi är exempel på länder som deltar i internationella fredsstyrkor på onödigt farliga premisser eftersom de inte har rätt utrustning.

– Många burundier och ugandier dog i strider i Somalia, för att de helt enkelt inte har några bra stridsfordon eller utrustning som de behöver. Där ligger också ett problem, säger Pieter Wezeman.