SHK: Inget tyder på att planet flög medvetet lågt

1:53 min

Sökandet efter kvarlevor och spillror fortsätter efter det kraschade Herculesplanet vid Kebnekaise. Utredningen om vad som orsakade kraschen går också vidare.

Den tidigare teorin om att det norska olycksplanet övade så kallad taktisk flygning, och därför flög på mycket låg höjd, avvisas nu av Statens haverikommission (SHK).

- Vi har inga uppgifter som tyder på att man gjort en taktisk lågflygning, utan tvärtom, säger Agne Widholm, SHK:s utredningsledare, till TT.

Och Statens haverikommission uppger även att de behöver mer personal och utrustning. Det är ett stort område med mycket snö, säger polisinspektören och hundföraren Jörgen Stridsman.

– När planet slog i så utlöste det en lavin också, så allting har tumlat runt. Snödjupet är flera meter tjockt med vrakdelar och kvarlämningar, säger Jörgen Stridsman till P4 Norrbotten.

I de branta delarna av glaciären, på en yta runt 800 meter i kvadrat, är det svårjobbat och nu handlar det också om att få i ordning utrustning och personal som gör att man kan arbeta under en längre period på platsen, menar haverikommissionens utredningsledare Agne Widholm.

– Det är allting från att vi har personal, och rätt personal, till att vi har rätt utrustning, som fordon som kan ta oss fram. Vi har bandtraktorer och snöskoter men behöver också pistmaskin. Det finns mycket som vi kan kalla logistik, säger Agne Widholm.

Ännu är det oklart varför det norska planet inte höll tillräcklig höjd och därför kraschade. Hur lång tid utredningen kommer att ta beror till stor del på hur snabbt det möjligen kan ta att hitta de så kallade svarta lådorna, med inspelad data, som tydligare kan ge svar på varför planet kraschade.

Det norsk-svenska samarbetet på platsen fungerar väldigt bra, säger Agne Widholm, och beskriver det som att det är en nation som jobbar just nu.

– Vi har norska experter som ingår i vår kommission som bidrar med sin expertkompetens och då pratar vi om personer som flyger de här flygplanen och som underhåller dem och så vidare, säger Agne Widholm.

När det gäller eventuella miljöskador efter bränsle och dylikt som nu hamnat i fjällmiljön, arbetar länsstyrelsen och polisen med den frågan. Eventuellt saneringsarbete väntas bli aktuellt i ett senare skede.

Sökandet är prioritet och det måste få ta tid, kanske månader, säger Börje Öhman, informationsansvarig vid polisen i Norrbotten.

– När det gäller polisens uppgift att hitta alla omkomna så är det nästan så att vi måste göra det. Vi får inte ge upp innan dess, säger Börje Öhman.

Det råder nu förbud för allmänheten att vistas inom haveriområdet vid Kebnekaise, uppger P4 Norrbotten. Länsstyrelsen har beslutat att avlysa området.

På haveriplatsen finns en stor mängd vrakdelar med ämnen som är farliga för människor. Det finns också risk för ras och nedfallande delar och laviner i området.

Förbudet gäller fram till och med den 15 april i år. Beslutet är fattat på begäran av Polismyndigheten i Norrbottens län.