litteratur och politik

Ryssland - hur kan man förklara epoken Putin?

3:46 min

I svallvågorna av det ryska presidentvalet och vinterns proteströrelser i Ryssland kommer nu två böcker på svenska som båda vill förklara epoken Putin. Dels är det den rysk-amerikanska journalisten Masha Gessen som porträtterar Rysslands nyss återvalde president i boken Mannen utan ansikte, dels Börge Nilsson som skriver om den ryska journalisten Anna Politkovskaja i boken Ensam - alldeles ensam. Kulturnytts Fredrik Wadström var tidigare Sveriges Radios korrespondent i Moskva - han har läst böckerna.

Det kanske verkar lite strängt att jämföra de här böckerna med varandra eftersom de är skrivna från så olika utgångspunkter. Masha Gessen har i decennier befunnit sig djupt inne i Rysslands mest inflytelserika journalistkretsar. Börge Nilsson är som vi andra svenska journalister som bevakar den här delen av världen: en flitig resenär och en påläst skribent men som ändå alltid har den utomståendes blick.

Men det är så mycket som går igen i de båda böckerna att det känns konstigt att inte lägga dem bredvid varandra. Börge Nilssons bok inleds den där oktoberdagen 2006 när han fick veta Anna Politkovskaja just mördats.

Masha Gessen inleder sin bok med en scen från november 1998 och nyheten om att politikern Galina Starovojtova skjutits till döds i Sankt Petersburg. För Gessen var det så här med facit i hand ett förebud om att demokratirörelsen på 90-talet skulle komma att trängas tillbaka av det mer auktoritära samhällsbygget under Putin.

Sedan utreder både Gessen och Nilsson i sina böcker nästan samma räcka nyckelhändelser i Rysslands samtidshistoria: det andra kriget i Tjetjenien, hussprängningarna i Moskva 1999, gisslandramerna på Dubrovka-teatern i Moskva och i Beslan samt den långa raden oftast ouppklarade mord på dissidenter och kritiska journalister. Börge Nilsson gör det förstås för att förklara bakgrunden till varför Politkovskaja blev den orädda och kompromisslösa journalisten med världsrykte. Masha Gessen vill visa kopplingen mellan händelserna och Putins maktutövning.

Om vi för ett ögonblick tittar lite närmare på Gessens Mannen utan ansikte så är den knappast ett försök till en balanserad levnadsteckning av Putin. Masha Gessen är rasande för allt det hon tycker den ryske ledaren gjort mot medierna, mot oliktänkande och mot Ryssland i stort. Hon vill avslöja alla hans brister och ofta väl undangömda lik i garderoben.

Bäst lyckas hon när hon kommer riktigt nära, till exempel genom källor som har förstahandsinformation om Putins år i den lokala administrationen i Sankt Petersburg på 90-talet eller inifrån Kreml på 2000-talet. Jag inser att Vladimir Putin måste vara en av världens minst granskade politiska ledare på toppnivå. Gessen skriver också om de som har försökt granska och som dött, inte sällan mördats, eller skrämts till tystnad. Minst bra är Gessen när hon binder ihop långa indiciekedjor för att visa allt som gått snett under Putin. Inte för att bilden alltid är fel utan för att det har skrivits en hel del på det temat tidigare. I det stora hela är det här ändå en otroligt gedigen bok som tycks ha vuxit fram under lång tid. Masha Gessens Mannen utan ansikte kommer troligen att bli ett standardverk för alla som vill studera Putin-epoken.

Börge Nilssons bok har den fullständiga titeln Ensam - alldeles ensam. 98 minuter med Anna Politkovskaja och jag kan tycka att det är aningen missvisande. Dels är Nilssons långa intervju med Politkovskaja från 2004 inte fullt så bärande som det kan verka. Här finns många andra inslag, till exempel referat från Politkovskajas egna reportageböcker. Dels kan det ge intrycket av att det var ett exklusivt möte men om hon bara var på plats brukade det vara rätt lätt att få en intervju med stjärnreportern på tidningen Novaja Gazeta. Det var hennes sätt att få ut sin berättelse till världen.

Men Börge Nilssons intervju är väldigt bra och boken fyller ett tomrum eftersom många säkert vill veta mer om vem Politkovskaja egentligen var, denna orädda kritiska röst i ett land som under flera år alltmer slöt upp bakom den som Masha Gessen kallar Mannen utan ansikte.