Friande våldtäktsdomar ökar i tingsrätten

1:56 min

Det har blivit vanligare att den som är åtalad för våldtäkt frias i tingsrätten. Lina Tengvar har i sitt examensarbete i juridik jämfört andelen friande domar i tingsrätten mellan åren 2006 och 2010 och fann att fler friades 2010.

Ett viktigt skäl till ökningen är vägledande domar från Högsta domstolen, enligt Lina Tengvar.

– När jag har tittat specifikt på de friande domarna så hänvisar de väldigt ofta till Högsta domstolens praxis och de hänvisar ofta uttryckligen till att det är bristen på stödbevisning som är anledningen till att åtalet ogillas. Det nämns i två tredjedelar i alla friande domar.

Lina Tengvar har gått igenom alla 313 våldtäktsdomar som avkunnades 2010 i någon av landets tingsrätter och jämfört dem med tingsrättens våldtäktsdomar 2006. Hon fann att 22 procent friades 2006 jämfört med 33 procent fyra år senare.

En viktig anledning till att det har blivit vanligare med friande domar är enligt Lina Tengvar fyra vägledande domar från Högsta domstolen som betonar vikten av stödbevisning, alltså all bevisning som inte är det som de direkt inblandade berättar, men exakt vad stödbevisning faktiskt är, är inte tillräckligt definierat från HD:s sida , enligt Lina Tengvar.

Det är betydligt vanligare att den som är misstänkt för våldtäkt frias jämfört med friande domar i andra brottmål och frågan är då om den här utvecklingen när det gäller våldtäktsmål är ett tecken på att rättssäkerheten har ökat eller inte.

– Jag tänker dels att de som står tilltalade för våldtäkt har en väldigt hög rättssäkerhet, kanske högre än i andra brottmål. Det blir väldigt svårt att fälla dem som är tilltalade för våldtäkt om man följer Högsta domstolens, det de pekar på att man ska se till stödbevisning, säger Lina Tengvar.

Men domaren i Högsta domstolen, justitierådet Göran Lambertz håller inte med om den beskrivningen.

– Jag tror att det finns en liten missuppfattning att det skulle vara något absolut krav på stödbevisning för det gör det inte.