Ekonomisk optimism trots fortsatt arbetslöshet

Dagens prognos över svensk ekonomi från Konjunkturinstitutet visar på att förväntningarna hos hushåll och företag stiger och att många både hoppas och tror på en uppgång. Trots det så skriver KI ner sin prognos lite grann för tillväxten i år, från 0,6 till 0,4 procent, och arbetslösheten biter sig kvar enligt KI.

Det som överraskar är hushållens och företagens optimism över den egna och landets ekonomiska utveckling.

Stämningsläget steg kraftigt i marsmätningen och ligger på högre nivåer än genom snittet i flera branscher.

Tjänsteföretagen har nästan kommit ikapp snittet och hushållen klättrar på stegen men ligger fortfarande under. Detaljhandeln tecknar dock en mörkare bild.

Sammantaget syns det allt fler tecken att konjunkturen är på väg upp efter en dyster höst som dominerades av skuldkris och eurokris och inbromsande världskonjunktur.

Svensk ekonomi växte visserligen med 3,9 procent 2011 men inbromsningen var kraftig i slutet av året med negativ tillväxt.

Den återhämtning som syns nu blir dock långsam och reporäntan behöver därför hållas låg under lång tid, anser KI, som passar bollen vidare till Riksbanken.

KI skriver ned sina prognoser för den svenska tillväxten och räknar med att BNP växer med 0,4 procent 2012 och 2,5 procent 2013.

I den förra prognosen, som publicerades i december, räknade KI med en tillväxt på 0,6 procent i år och 3,0 procent 2013.

Arbetslösheten väntas uppgå till 7,7 procent både 2012 och 2013. Inflationen, enligt måttet KPI, blir 1,5 procent i år och 1,4 procent året därpå, enligt prognosen.

Riksbankens reporänta beräknas ligga på 1,5 procent i slutet av 2012 och på samma nivå ett år senare. Men KI-chefen Mats Dillén gör ingen hemlighet av att Riksbanken borde kunna sänka räntan mer:

– KI räknar med att ekonomin stabiliseras och att vi får en normalisering av efterfrågan i år. Man räknar med relativt starka finanser, måttlig inflation och faktiskt en rätt god utveckling på arbetsmarknaden när vi blickar framåt. Sen finns det förstås mycket risker, som de påpekar, kommenterar finansminister Anders Borg (M) siffrorna från KI.

Europeiska centralbankens treåriga likviditetslån till bankerna har kännbart minskat risken för en akut likviditetskris i ekonomin, enligt Jesper Hansson, prognoschef på KI.

– Nivån på stressen på interbank-marknaden har fallit tillbaka rejält, säger han vid en pressträff.

ECB:s LTRO-pengar uppgår till 1000 miljarder  euro. Jesper Hansson tillägger dock att ECB-stödet i sig inte löser de underliggande problemen i skuldkrisen och att det finns risker med dessa åtgärder.

– Man köper sig egentligen bara tid och ECB lånar ut frikostigt med pengar mot säkerhet som normalt inte accepteras, säger han.

Jesper Hansson tror att det tillfälligt kan bli aktuellt att höja vad man betraktar som en jämviktsarbetslöshet, det vill säga en långsiktig snittnivå.

Utvecklingen hänger samman med alliansregeringens arbetslinje, enligt Hansson.

Svag produktivitetsutveckling och snabbare löneökningar kommer att prägla året, i linje med avtalen som hittills slutits, enligt Jesper Hansson.

Men sammantaget ser han inga stora problem med detta.

– Den förhållandevis låga löneökningstakten på drygt 3 procent ger i sig inte något starkt inflationstryck.

Enligt KI-chefen Mats Dillén kan jämviktsarbetslösheten just nu tänkas ligga på 6,5 procent.

– Men det sjunker nog ned mot 6,0 procent på lite sikt, tillägger han.