Franco – diktatorn som aldrig släppte makten

28 min

I 40 år behöll Francisco Franco makten som Spaniens fascistiske envåldshärskare. Nu beskrivs Spanien under hans styre i  boken "Diktator på livstid".  In i det sista behöll han kontrollen, t.om. sin begravning hade han regisserat in i minsta detalj.



Franco tog makten efter det grymma och blodiga  spanska inbördeskriget  som pågick mellan 1936 och 1939. Franco gjorde uppror mot den lagligt tillsatta regeringen och kriget blev en kamp mellan demokrati och diktatur, mellan fascism och socialism.




Bland alla de frivilliga utlänningar som slogs på regeringens sida under spanska inbördeskriget fanns 500 svenskar. En av dem som anslöt sig till Internationella brigaden var norrlänningen Ragnar Hörnquist.
Den 20 november 1936 reste han till Spanien för att slåss mot Francoregimen. 


Ragnar Hörnquist var en man som ville förändra världen och i sitt tidigare liv hade han varit facklig agitator. Han hade jobbat hårt i dom norrländska skogarna som skogsarbetare  och han hade varit med om att bygga inlandsbanan.
Här berättar han för Per Runesson  om de hårda och blodiga striderna och om hur västmakterna svek Spaniens kamp för demokratin.

Bland de 500 svenskar som anslöt sig till Internationella brigaden för att kämpa mot Francos trupper fanns också Bengt Segersson.



Även svenska journalister fanns på plats i Spanien under kriget. Krigskorrespondenterna Barbro Alving och Kjell Strömberg träffades i en radiostudio i London år 1937.  Båda hade bevakat spanska inbördeskriget från varsin sida om fronten, Kjell Strömberg på Francosidan och Barbro Alving på regeringssidan.


Franco höll ett järngrepp över Spanien, motståndare förföljdes och mördades. Bara några månader innan sin död avrättades fem unga spanjorer dömda för polismord. Protester mot avrättningarna kom från hela världen.


Det var i november 1975 som Spaniens fascistiske diktator, Franco, avled. Knut Ståhlberg rapporterade från Spanien.


Efter Francos död fick kulturlivet i Spanien ett rejält uppsving. Diktaturens död och den nya friheten inspirerade konstnärer och andra kulturutövare. Varje vernissage blev en symbolhandling med politiska och ideologiska undertoner, berättade kulturradions Mats Arvidsson som 1988 besökte Madrid.



Även 30 år efter Francos död väckte hans minne starka känslor.  Särskilt kontroversiell var  den katedral som Franco tvingade politiska fångar att hugga in i berget utanför Madrid, det som blev Francos mausoleum. Petra Sokolovski berättade om detta i Studio ett i juni 2005.


Nyligen avslutades rättegången i Spaniens Högsta domstol  mot domaren Baltazar Garzon. Rättegången väckte upp gamla motsättningar från Francodiktaturens dagar. Garzon har utrett vad som hände med dem som försvann under spanska inbördeskriget och Francodiktaturen. Mängder av massgravar har hittats. Garzon som anklagades för att ha brutit mot den amnesti som infördes 1977 friades dock av Högsta domstolen.