EU-domstolen ger grönt ljus för Ipred-lagen
Fildelningslagen Ipred får även grönt ljus i EU-domstolen i dag som säger att lagstiftningen inte krockar med datalagringsdirektivet.
Lagstiftningen har en bra balans mellan skyddet för de rättighetsinnehavare som drabbas av upphovsintrång och internetanvändares skydd för personuppgifter anser domstolen.
Det innebär att det första Ipred-fallet kan avgöras i Högsta domstolen nu, tre år efter att flera bokförlag begärde att få ut information om en misstänkt nätpirat från nätleverantören Ephone. Kristina Ahlinder är vd för Sveriges förläggareförening.
– Det känns väldigt skönt att få det här utrett nu. Jag kan väl säga att det väl var väntat för det här beslutet är egentligen det enda rimliga.
Ipred-lagen gör det möjligt för dem som äger rätten till film musik och som i det här fallet ljudböcker att via domstol kunna få ut uppgifter på misstänkta nätpirater. Ipred är en av de mest omdiskuterade nätlagarna i Sverige, eftersom att privata bolag för första gången skulle få sköta det som många anser är åklagarnas arbete, att jaga fildelare.
Både musikbranschen och filmbolagen är nöjda i dag med EU-domstolens beslut att ipred-lagstiftningen inte krockar med annan lagstiftning när det handlar om skyddet för internetanvändares integritet.
– Här pratar vi också om den kränkta upphovsmannens integritet. När någon har utnyttjat de verk som upphovsmannen har skapat.
Advokaten Magnus Moström som företräder nätleveratören Ephone i det aktuella fallet där fem ljudboksförlag vill få ut uppgifter på en misstänkt nätpirat.
– Det viktiga är att vi får ett klargörande i vad som gäller. Det här är en integritetsfråga som påverkar omkring 500 miljoner EU medborgare. Nu har vi fått den här prövningen nu är det upp till Högsta domstolen att tolka innebörden av domen.