Svenska investeringar används till land grabbing

3:14 min

Statliga biståndsorganet Swedfund har investerat tiotals miljoner i ett företag som ska producera etanol i Sierra Leone, men lokalbefolkningen drabbats av vattenbrist och hunger när företaget tagit över deras jordbruksmark. Nu vädjar de fattiga invånarna till Sverige om hjälp. Ekots reporter har besökt byn Woreh Yeama.

– Vi ber om er hjälp, vi har ingenting, säger Mari Fona förtvivlat.
Den mark där hon och de andra i byn tidigare odlade sin mat, har tagits över av företaget Addax bioenergy som planterat sockerrör där.

På platsen där vi står fanns också nyss, ett stort vatten. Men företaget har fyllt igen vattendraget och sprider vattnet till sina fält istället.  Sockerrören som de planterat ska bli biobränsle och säljas i Europa.

– Vi har inte ris att äta. Människor får gå och lägga sig hungriga, säger Maria Fona.

– Nu får vi gå och lägga oss hungriga för att det inte finns tillräckligt med ris i byn, säger en man som heter Muhammed.

I november förra året beslutade det statliga biståndsorganet Swedfund att satsa 90 miljoner kronor ur biståndsbudgeten i bioenergiföretaget Addax bioenergy i Sierra Leone.

Men Ekot har granskat vad de svenska biståndspengarna används till. De fattiga jordbrukarna berättar om hur de övertalades att godkänna hyreskontrakt där företaget får rätt att ta över deras mark för 50 år framåt. I alla byar jag besöker vittnar man om samma sak.

– De lovade oss skolor och sjukhus. De lovade skapa jobb, bygga skolor, vägar och sjukhus åt oss om vi gav vår mark till dem. Vi blev lurade. 

Bönderna får bara 3 dollar och 20 cent om året, per acre land, en knapp halvhektar, i hyra av företaget.

– Jag säger inte att det inte finns problem, men bolaget har en god intention och lägger också stora resurser på att lösa de här problemen, säger Anders Craft som är tf. vd på Swedfund.

Men den sierra leonske advokaten Sonkita Conteh, har granskat kontraktet som ger företaget exklusiv rätt till marken och vattnet i området.

– Det här är ett brott mot mänskliga rättigheter. Det hotar rätten till mat och till vatten. Mycket problematiskt, säger Sonkita Conteh.