Utrikesfödda högre utbildade än inrikesfödda

För första gången görs en levnadsnivåundersökning bland utrikes födda för att kartlägga utbildning, arbete, löner och ekonomi och religion. Omkring 3 500 slumpmässigt utvalda utrikesfödda har djupintervjuats i hemmen. Rapporten blir klar först i höst, men redan nu kan forskarna vid Stockholms universitet lämna en del resultat. Carl le Grand är professor i sociologi och har tillsammans med nationalekonomen Mahmood Arai lett denna unika undersökning. Hittills har kunskaperna om utrikesfödda varit ganska vaga säger professor Carl le Grand.

– Den mesta forskning som utförts när det gäller utlandsfödda har baserats på svenska registeruppgifter och det gör att man har väldigt liten kunskap om vad människor har med sig i bagaget när de kommer hit.

Så det är först med den här undersökningen som man får ett ordentligt grepp på våra invandrares erfarenheter, kunskaper och utbildning?

– Ja, de resurser man får med sig hit och vilka resurser kan man utveckla här, och vilka resurser man får med sig kan man få användning för här. Det är ett av huvudsyftena med den här undersökningen, säger Carl le Grand.

I det digra materialet finns många resultat som bekräftar vad man trott sig veta om utrikesfödda. Det gäller bostadssituationen, där utrikesfödda ofta bor trångt i hyreslägenheter och ofta till högre hyror än vad inrikesfödda gör. Hälsostillståndet är också generellt sämre bland utrikesfödda och många lider av traumatiska upplevelser från det tidigare hemlandet. Men de allra flesta trivs bra med livet i Sverige.

I undersökningen har personerna delats in i grupper efter vilka geografiska regioner de kommit från. Vad gäller utbildning så skiljer den sig till invandrargruppernas fördel. Det säger Jonas Karlsson, doktorand, som svarat för huvudarbetet med bearbetningen av undersökningen.

– Alla grupper har en genomsnittlig högre utbildning är den infödda befolkningen. Framför allt är andelen universitetsutbildade betydligt större i den invandrade gruppen, säger han.

Att utrikesfödda och kanske de som kommer långt bortifrån, skulle ha en sämre utbildning än Sverigefödda kan alltså dementeras, säger Jonas Karlsson.

– Den lägst utbildade gruppen är de som kommer från EU och de rika länderna, och den allra bäst välutbildade gruppen är latinamerikaner. Tittar man på när människor kommer till Sverige, så tenderar de i någon mån att tillhöra en urban välutbildad medelklass, säger han.

Trots många gånger en hög utbildning får utrikesfödda ofta ta arbeten där man är överkvalificerad. Enligt undersökning skulle så många som 70 procent ha en överutbildning i förhållande till vad arbetena kräver efter ha varit i Sverige mellan fem och tio år.

– Generellt för hela gruppen utlandsfödda så är andelen överutbildade mycket större än bland gruppen infödda, säger Carl le Grand.

Stora resurser och kunskaper som inte tas till vara i samhället. Utrikesfödda män har svårare att hävda sig i samhället än utrikesfödda kvinnor. Män blir oftare diskriminerade redan på sina namn, och lönemässigt är det också skillnader mellan utrikesfödda och inrikesfödda män. Utrikesfödda män får ofta kvinnolöner, säger Carl le Grand.

– Det finns större löneskillnader bland inrikesfödda och utlandsfödda män än kvinnor. Så bland kvinnor är det väldigt liten löneskillnad. Bland män är den stor. Så man kan säga att utlandsfödda män tenderar att ha samma lönenivåer som kvinnor. Och det kan man fråga sig vad det beror på.

Var tionde utrikesfödd skickar regelbundet pengar till familj och släkt i det land man kommer ifrån. Det handlar om i snitt 6 000 kronor om året enligt undersökningen och gäller utlandsfödda i första hand från Afrika, Asien och Latinamerika.

Religion är en annan fråga man undersökt. Bilden av en massiv muslimsk invandring får sig en törn i materialet. Av utrikesfödda från norra Afrika och Mellanöstern är andelen muslimer mindre än 50 procent. I minoritet med andra ord. Andra grupper från de regionerna är till exempel kristna och druser och så vidare.

Dock upplever 14 procent av de med muslimsk tro att det blivit trakasserade för sin religion. Men ju längre man lever i Sverige desto mindre blir religiositeten bland muslimerna, säger forskaren och doktoranden Jonas Karlsson.

– Vi ser det inte i någon annan religiös inriktning. Både bland kristna och bland buddister, som är våra tre stora grupper, så ser vi ingen avtagande grad av religiositet efter vistelsetid, utan den förblir lika stark i alla grupper. Det tyder snarare på att det är något som är speciellt för den muslimska gruppen. Där minskar religiositeten över tid, säger Jonas Karlsson.