"Bryta länken mellan bankkris och skattebetalare"

– Bankerna måste betala för bankerna. Vi vill bryta den länk som finns mellan bankkriser och de offentliga finanserna, det vill säga skattebetalarna, sa Michel Barnier vid en presskonferens i dag.

Enligt dagens lagförslag ska EU:s banker sätta av pengar till krisfonder som på tio år ska ha byggts upp till över 600 miljarder kronor, enligt EU-kommissionens beräkningar. De här pengarna ska kunna användas vid framtida bankkriser.

Dagens förslag innebär mer av gemensam övervakning och krishantering för banker i EU. Bland annat vill Michel Barnier från 2018 se ett europeiskt system för så kallad ”bail in” av banker, det vill säga att de som har lånat ut pengar till banker kan tvingas att skriva av en stor del av sina fordringar på en storbank som står på randen till konkurs.

Kritiker menar att det här kan leda till att investerare inte längre vågar låna ut pengar till banker, men för svenska banker kommer det knappast att bli något problem att få låna på marknaden, säger Bankföreningens tillförordnade vd Johan Hansing.

– Svenska banker är ju i en europeisk och internationell jämförelse väldigt väl kapitaliserade, så jag tror att svenska banker har osedvanligt goda förutsättningar att kunna hantera det här regelverket. Samtidigt är det viktigt att man får gott om tid på sig, att det här är något man kan införa gradvis. Därför är vi positiva till att man nu har föreslagit att det här ska träda i kraft först om fem, sex år, säger Johan Hansing.

Moderaten Gunnar Hökmark kommer ansvara för EU-parlamentets hantering av lagförslaget, där han ser minskade risker för skattebetalarna som den viktigaste delen.

– Det är ett sätt att också långsiktigt skärpa in att det är bankledningar, bankstyrelser och ägare till banker som måste se till att hantera sin verksamhet så att man inte kommer nära de risker som vi har sett, säger Gunnar Hökmark.