Ny bok om Lars Levi Laestadius

Lapplands apostel var en framstående gravplundrare

Han tog upp kampen mot spritmissbruket i norr och grundade en väckelserörelse.

Men i en ny bok lyfts en mörk sida fram.

Lapplands apostel Lars Levi Laestadius var en framstående gravplundrare.

Det är senhöst, året är 1837. Kyrkoherde Laestadius från Karesuando, pastor Liljeblad från Muonioniska, kateketen Kolström, länsman Grape och en docent Lovén från Lund besöker den övergivna kyrkplatsen Markkina, ett par mil norr om Karesuando.

De är utrustade med järnspett och spadar och de eftertraktade bytena har inget att motstånd att bjuda.

Samma företrädare för kyrkan som tidigare fört kropparna till den sista vilan kommer nu i helt andra avsikter.

Deras jakt ger ett gott resultat - docent Lovén skriver i sin dagbok följande: "tre goda lappkranier, det första fanns med mössa och håret på och hos liket en kosa."

Det här beskriver författaren Bosse Johansson, Kalix, i sin nya bok Paradis i norr.

Boken beskriver människor och marker i Karesuando - och ett kapitel handlar om de gamla kyrkplatserna Rounala och Markkina där gravplundrare gått hårt åt samiska kvarlevor.

Lars Levi Laestadius var alltså en av de som deltog i gravplundringarna - och enligt Bosse Johansson var Laestadius mycket medveten om det etiska dilemmat.

- Man kan tycka att det var naivt men han var mycket medveten om vad reaktionerna skulle bli bland ortsbefolkningen. Han var rädd för att gravgrävaren skulle skvallra, säger Bosse Johansson.

Ett år senare återkommer Laestadius till Markkina - den här gången är han vägvisare åt den berömda franska Recherche-expeditionen som bedriver vetenskaplig forskning på Nordkalotten och Spetsbergen.

Ett av expeditionens syften är att hitta samiska mänskliga kvarlevor att ta med sig till Frankrike.

I en artikel i Norrlandsposten samma år beskriver Laestadius resultatet på följande sätt: "här fann president Gaimard, herrar Robert och Sundewall en stor skatt, kanske de bästa fynd de gjort under hela resan, nemligen 2 tunnsäckar fulla med lappskallar och menniskoben".

Ett par år senare belönas Laestadius med något som är få svenskar förunnat - nämligen franska hederlegionens riddarkors.

- En av anledningarna var att han ledde expeditionen med gravplundringarna, en annan del var att kan skrev en rapport om samiska mytologin, säger Bosse Johansson.

Lars Levi Laestadius var kyrkoherde i Karesuando och Pajala och grundare av en väckelserörelse som än i dag bär hans namn, Laestadianismen.

Hans liv och gärningar har beskrivits i böcker, filmer, avhandlingar och teaterpjäser - och mycket fokus har legat på hans kamp mot spritmissbruket och hans botaniska gärningar.

Men hans roll som gravplundrare har oftast gått obemärkt förbi.

Bosse Johanssons främsta källa är en skrift om Laestadius från 1973 skriven av Olle Franzén - och Johansson avslutar kapitlet om gravplundringarna så här:

Lars Levi Laestadius levde i en annan tid med andra värderingar än dagens men en fråga man kan och bör ställa sig är:

Vad säger Laestadius uttalanden och medverkan vid gravplundringar om hans etik, moral och människosyn?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio och SVT är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.


Vuođđu min journalistihkas lea luohtehahttivuohta ja bealátkeahtesvuohta.Ruoŧa Rádio ja Ruoŧa TV leat sorjjasmeahttumat politihkalaš, oskkolaš, ruđalaš, almmolaš ja priváhta sierraberoštumiid ektui.


Läs mer om hur vi bedriver vårt arbete:
Loga eanet mo mii doaimmahat bargguideamet:

Sveriges Radio