Karin, kungen och kronan

Det var polisen som själv hörde av sig till Karin Mattsson i Piteå, som upptäckte det falska myntet, och meddelade att det kommer att beslagtas och åtal väckas för allmän pengaförfalskning.

- Det har varit en kaotisk dag, säger Karin Mattsson när P4 Norrbotten pratar med henne dagen efter.

Den blanka enkronan i börsen såg alldeles vanlig ut. Men när Karin Mattsson granskade enkronan närmare såg hon skillnaden.

I stället för "Sveriges konung" stod det "Vår horkarl till kung" på enkronan.

– Jag blev helt paff, jag trodde såklart att jag såg fel, säger hon.

På Riksbanken konstaterar man att det ser ut som ett riktigt mynt - så när som på textraden.

– Det är väldigt bra gjort, säger Mårten Gomer, teknisk expert.

Ian Wiséhn, museidirektör på Kungliga Myntkabinettet, säger att det är mycket ovanligt med myntförfalskningar av den här typen och menar att det är svårt att genomföra.

– Man får vara bra förslagen, säger han till TT.

Wiséhn misstänker att det är en tidsödande och komplicerad process att få myntet att se så bra ut att det lurar någon.

– Jag skulle tro att man gör en gjutform som ristar in ett negativ av myntet i. Och det är inte lätt gjort.

Att förfalskningen är av en enkrona förvånar honom särskilt. Tidigare förfalskningar har främst varit av tiokronor.

En serie av de förfalskade tiokronorna framställdes som ett konstverk av konstnären Pär Lindblom. Men Lindbloms tior har däremot inte så mycket i gemensamt med den nu förfalskade enkronan, menar Wiséhn.

– Han gjorde det som en konstnärlig grej utan att förvränga kungen eller liknande. Dessutom tillverkade han dem helt i guld.

Karin Mattsson har ingen aning om var hon har kommit över myntet. Det har inte heller Ann-Marie, 66, som inte vill framträda med sitt fullständiga namn när hon pratar med Expressen. Hon tror dock att hon fick myntet i samband med att hon köpte mineralvatten i Stockholm på nationaldagen.

Peter Bengtsen är doktorand i konsthistoria och visuella studier vid Lunds universitet. Enligt honom handlar de falska mynten om att ge makten en känga. -Man använder myntet som är ett uttryck för monarken och i förlängningen också statsmakten, i och med att det är förbehållet Riksbanken att trycka pengar, för att undergräva deras auktoritet, säger han.

Bengtsen kan inte uttala sig om vem som ligger bakom, men ser vissa likheter mellan de falska mynten och de falska löpsedlar som konstnärsgruppen Guilty-Guilty från Stockholm har spridit. TT har utan framgång sökt representanter för gruppen.

Utöver spekulationer om vem som ligger bakom mynten, så spekuleras det också på internet i hur högt samlarvärdet kommer att bli.