Lärarlönerna inte högre efter friskolereformen

2:20 min

Lärarna har gått på offensiven i årets avtalsrörelse och krävt högre löneökning än alla andra. I och med friskolereformen hoppades lärarna redan i början av 90-talet att konkurrensen bland skolorna skulle höja löner och status. Men enligt Lärarnas riksförbund har utvecklingen gått åt andra hållet.

Gymnasieläraren Cecilia Sommerfeld bytte från fristående till kommunal skola på grund av allt mer obetalt arbete som anställd på friskolan.

– Framför allt för att det var en allt större arbetsbelastning, där man inte bara jobbade med undervisning utan också och stå på gymnasiemässa och öppna hus utan extra betalning. Man känner sig inte lika trygg i sin anställning, säger hon.

Gymnasieläraren Cecilia Sommerfeld är en av många som börjat sin lärarbana på friskola, där hon tycker att villkoren blivit allt sämre.

– Nya lärare, i och med att de läggs på allt mer arbete, så är det många som bränner ut sig och därmed lämnar yrket för all framtid.

Enligt lärarförbundet så har nyutexaminerade lärare lättare att få jobb på friskolor i dag, där det ibland helt och hållet saknas kollektivavtal.

På kommunala skolor finns ett gemensamt kollektivavtal och en stark facklig uppbackning. På friskolor finns ett dussin olika avtal, angående arbetstid, lön och så vidare, beroende på om skolan till exempel är vinstdrivande eller ideell. Och det är alltid upp till läraren själv att ta reda på om friskolan till exempel gör pensionsinsättningar.

– Tyvärr så har friskoleetableringen på inget sätt påverkat lärarnas villkor i positiv riktning vad gäller lön och annat, säger ordförande för Lärarnas riksförbund Metta Fjelkner.

Nej, friskolorna har inte gjort att det allmänna löneläget förbättrats för lärarna. Gymnasielärare i allmänna ämnen i friskolorna har de senaste de senaste sju åren till och med tjänat 1 000 kronor mindre i månaden än gymnasielärare i kommunala skolor, enligt statistik från SCB.

Men Cecilia Nykvist, vd för friskolornas riksförbund, som också hänvisar till flera rapporter som visar att lärare på privatägda skolor är mer nöjda med sitt arbete än kommunala lärare, menar att löneskillnaden helt enkelt beror på att det finns fler yngre lärare på friskolorna.

– Jag tror att man har rekryterat unga lärare för att de är mer öppna mer nyfikna och vill jobba på det sättet som friskolor är bra på.

Men är det inte bara för att det är billigare arbetskraft att anställa yngre lärare?

– Vi ser ju att lärare i de här yngre grupperna tjänar mer än lärare i de kommunala skolorna. Och någon form av lönespridning måste man ju ha, säger Cecilia Nykvist.