Ingen möjlighet att spärra sina sjukjournaler

– Det är ett svek. De har utsatt mig för ett integritetskränkande brott, som inte är att betrakta som ringa. Det är ett allvarligt brott, säger Yvonne Levinovitz från Vallentuna norr om Stockholm, som är en av dem som försökt spärra sina journaler.

I mars förra året hittade Yvonne Levinovitzs gynekolog en polyp som han beslutade skulle tas bort. Efter operationen gick ett helt år utan att Yvonne kände till begreppet sammanhållen journalföring, det vill säga möjligheten för en vårdgivare att lättare få fram vårduppgifter om dig och också att olika vårdinrättningar kan följa dina kontakter med vården, oavsett vad du sökt vård för och när.

Yvonne misstänkte då att flera personer kunde ha varit inne i hennes journal och granskat den, och efter att hon beställt en så kallad logglista fick hon se att 56 olika personer, med behörighet, hade varit inne och tittat i hennes journal.

Då bestämde hon sig för att söka information och fann då att hon hade möjligheten att spärra uppgifterna om hon ville

– Jag pratade med patientvägledaren som lovade att se till att de omgående spärrades. Men jag litar inte på det de säger. Varför ska jag lita på att jag har en inre och en yttre spärr?

Yvonnes misstankar visade sig stämma. För enligt Datainspektionens stora granskning av samtliga landsting, som presenteras senare i dag, är det inget landsting i Sverige som kan ge patienterna den möjligheten – att spärra sin vårddokumentation. Detta trots att många landsting erbjuder patienter den möjligheten och att Patientdatalagen sedan fyra år kräver det av vårdgivarna.

Granskningen visar att den absoluta majoriteten av alla de journalsystem som landstingen använder i dag överhuvudtaget helt saknar en teknisk funktion för att spärra vårduppgifter om patienterna.

– Naturligtvis är det allvarligt. Det här är en lag som har funnits i fyra år, och rättigheterna har alltså funnits i fyra år, men de tillgodoses inte av vårdgivarna, säger Maria Bergdahl, jurist på Datainspektionen.

Alla landsting och fem av de största privata vårdgivarna i landet får skarp kritik i dag av Datainspektionen. Och det finns heller inga goda exempel, säger Maria Bergdahl.

Landstinget i Gävleborg är ett av dessa, dåliga exempel.

– De här systemen är komplicerade men många användare och väldigt höga krav på tillgänglighet, och de ändrar man inte bara i hur som helst, utan att det får konsekvenser. Därför tar utvecklingen tid. Vi är flera landsting som använder samma system och därför måste vi göra utvecklingen gemensamt, säger Peter Bivesand, informationssäkerhetschef på Landstinget i Gävleborg.