Ny bok: Stödlån gynnar bara bankerna

3:08 min

De stora räddningspaket och stödlån som EU infört löser inte krisen för de skulddrabbade länderna. Det hävdar professorn i internationell ekonomi vid Stockholms universitet Mats Persson i den nya debattboken Den europeiska skuldkrisen. Stödlånens 100-tals miljarder fungerar inte, säger Mats Persson och EMU som ett fredsprojekt mellan länderna riskerar att istället slita sönder EU.

– Det är så tragiskt med de här stöden för att tyskarna har gett stödlån till grekerna och de pengarna har i huvudsak gått till de tyska och franska banker som lånat ut pengar till Grekland.

Grekerna har fått bära hela bördan genom att de tvingas skära ned sina offentliga utgifter. De skär ned sina pensioner, de minskar inom sjukvård och utbildning och allt möjligt. Det gör att tyskarna är hatade i Grekland idag. Så istället för ett fredsprojekt har det blivit ett projekt för konflikt mellan folken. På samma sätt är grekerna hatade i Tyskland. Tyskarna ser dem som lata dagdrivare som bara lever på lånade pengar.

Hur backar man bandet och istället får en utveckling som går i motsatt riktning?

– Vi säger att från och med idag så gäller Maastrichtavtalets regler. Inga stödlån, inga lösanden av skuldländerna. De banker som spekulerar i skuldländernas riskabla obligationer får bära riskerna själva.

Maastrichtfördraget tillkom 1992 och är grunden för inrättandet av unionen där det monetära samarbetet, EMU, och den gemensamma valutan, euron, är en hörnsten.

Enligt Mats Persson är det bankerna och betalningssystemet  som ska räddas, inte bankernas ägare. I Sverige gick staten in med nytt  aktiekapital i Nordea under bankkrisen på 1990-talet och privatiserade senare en del av detta ägande. Det var betydligt mer effektivt än de stödlån som nu sker och gynnar bankernas ägare och andra långivare , menar Mats Persson.

– Stödlånen har i första hand kommit till för att  gynna de banker som

lånat ut till krisländerna. En väldigt liten del av de här stödlånen har gått till grekerna och spanjorerna själva. Det hade varit mycket bättre för hela eurosamarbetet om man följt Maastrichtavtalet. Inga stödlån. Bankerna får bära sina risker själva.

Om det är så enkelt varför anammar inte politikerna den synen?

– Ja, det kan man fråga sig. Det är en bra fråga. Hur kommer det sig att politikerna vidtagit åtgärder som så tydligt gått bankernas vägar. Det är en intressant fråga.

Risken för att krisen ska sprida sig och smitta andra länders ekonomier bedömer Mats Persson ändå vara liten.

– Om vi inte hade gett sådana här stödlån vet vi inte vad som skulle ha skett. De som förespråkar stödlån skulle säga , att om vi inte gett stödlån hade det blivit en vädlig stor smitta och så hade det blivit katastrof. Det kan vi inte veta. Jag tror inte att det hade blivit en sådan smitta, men egentligen vet vi inte.

Mats Persson tror att det är 50-50 att Grekland kommer att lämna euron. Hur djup kan krisen bli inom EMU och EU. Är det ett ekonomiskt kaos som väntar länderna och också Sverige?

– Nej, det tror jag inte men det kan bli en väldigt djup lågkonjunktur i Sydeuropa och en väldigt hög arbetslöshet där. Så det är inga lätta saker vi håller på med.