Gymnasieeleverna ratar yrkesutbildningarna

1:46 min

Gymnasieskolans yrkesprogram fortsätter att minska i de tre storstadsregionerna. Tonåringarna väljer bort gymnasieskolans yrkesprogram även i år. Följden blir att en lång rad utbildningar går halvtomma eller ställs in.

Yrkesprogrammen på gymnasieskolorna fortsätter att minska i de tre storstadsregionerna.

Ann-Sofie Nordh, chef för Gymnasieantagningen i Malmö, säger att förra årets gymnasiereform kan vara en av anledningarna.

– Det blev ju en tydlig uppdelning på yrkesprogrammen och högskoleförberedande programmen där man var osäker på om man skulle kunna läsa vidare. Så det såg vi ju som en stor orsak förra året, men det ligger ju kvar i år också, säger Ann-Sofie Nordh.

Förra årets gymnasiereform innebar nämligen att yrkeseleverna inte är garanterade högskolebehörighet, utan måste välja vissa kurser – och ibland extrakurser – för att få behörighet. Och antalet sökande till yrkesprogrammen minskade framförallt förra året och fortsätter minska även i år.

Enligt TT har andelen yrkeselever på två år sjunkit i Göteborgsregionen från 42 procent till 29 procent och i Stockholms län från 33 till 24 procent. I Skåne är andelen yrkeselever i höst nere på 35 procent.

– Eleverna vet vilka förutsättningar som gäller och gör rationella val. De vill hålla så många dörrar som möjligt öppna, säger Mats Söderberg, utredare vid SKL.

– Det finns också ett kompetensförsörjningsproblem, säger Alf Solander, gymnasiechef i Botkyrka söder om Stockholm.

– Vilka ska fixa elinstallationerna i våra hus och vem ska ta hand om oss när vi blir gamla? Gymnasiereformen har stängt vägar, och det är både elever och föräldrar känsliga för. Politikerna måste inse att reformen slagit snett och återupprätta statusen på yrkesprogrammen, säger Alf Solander.

Men gymnasiereformen är inte den enda orsaken till minskningen. Mindre elevkullar och ett överutbud av skolor och platser gör att flera utbildningar inte kan starta i höst.

Ann-Sofie Nordh,  chef för Gymnasieantagningen i Malmö, säger att hon tror att man från många håll i samhället måste trycka på vikten av en yrkesutbildning.

– Jag tror det behövs flera olika saker. Dels måste man jobba mycket med att yrkesprogrammen faktiskt i den nya reformen har fått en tydligare profil och en djupare yrkesprofilering, att man alltid har rätt att läsa in till högskolebehörigheten om man vill. Sen tror jag att branscherna måste till och tala om att det faktiskt finns jobb inom flera branscher, att det är en stor vikt att utbilda sig inom de här yrkena.

TT/Ekot