Kommentar: Björklund tog chans att profilera sig

Folkpartiledaren Jan Björklund fick första tjing, eller kanske tog det, på ett utspel som de andra mindre partierna i regeringen snabbt hakade på.

De differentierade avgifterna till a-kassan är en grundbult i regeringens så kallade arbetslinje och den teoretiska analysen har varit att a-kassor med hög arbetslöshet ska ha en högre avgift för att fackförbunden inte ska driva så höga lönekrav att arbetslösheten ökar.

Teorierna har ifrågasatts av såväl ekonomer som forskare, fack och arbetsgivare som pekat på att de inte har fungerat i verkligheten, men regeringen har hittills offentligt hållit fast vid modellen.

Hur a-kassan ska se ut i framtiden utreds just nu. Häromdagen meddelade huvudsekreteraren offentligt att hon tror att det blir svårt att komma med ett förslag före valet eftersom partierna på båda sidor blockgränsen har så svårt att komma överens.

En obligatorisk a-kassa, som regeringen sagt att den vill införa, är rena stridsropet mot framförallt LO-facken, just de LO-fack som regeringen nu vill komma överens med, för att försöka få ner ungdomsarbetslösheten.

Det är troligt att regeringen inte har något emot om utredningen dröjer, så frågan om obligatoriet skjuts över valet. Det innebär större möjligheter för de borgerliga partierna att profilera sig. Folkpartiet föreslår nu också höjd ersättning i a-kassan, ett krav som socialliberalerna kommer att gilla.

Den moderate finansministern Anders Borg har en längre tid skickat ut signaler om att a-kassan kan finnas med i en förhandling med parterna om statligt stöd i en så kallad jobbpakt - ett erbjudande som de moderata strategerna hoppas att den nye LO-basen ska ha svårt att motstå.

Borg har dessutom ofta uttryckt tvivel om en obligatorisk a-kassa som sådan. Om den ska införas, sa han redan för några år sedan, så skulle starkt differentierade avgifter till a-kassan komma att fungera som en straffbeskattning på att gå in på arbetsmarknaden.