Borgerliga striden om biståndspolitiken hårdnar

1:42 min

Regeringspartierna strider om biståndspolitiken inför budgetförhandlingarna i augusti. Den moderata biståndsministern Gunilla Carlsson planerar en ny inriktning på det svenska biståndet, som innebär en hårdare styrning och ökade krav på resultat. Nu reagerar Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet mot det.

Gunilla Carlsson (M) planerar en ny biståndsplattform där resultat ska mätas, och där allt bistånd, cirka 35 miljarder kronor per år, ska ha samma målsättning.

EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) anser att det även i fortsättningen måste ges möjlighet för långsiktiga biståndsprojekt. Ohlsson vill inte att resultaterbjudande, med direkt mätande av resultat, ska vara det enda formen för bistånd, så som biståndsminister Gunilla Carlsson vill.

– Så klart är resultat viktigt, men man får ju inte kasta ut barnet med badvattnet, för det är också viktigt att vara uthållig. Det tar tid för ett land att gå mot demokrati, det tar tid för kvinnors organisering, det tar tid att bygga upp oberoende tidningar och journalister i stränga diktaturer och då måste man våga vara uthållig och gå in för en längre period, säger Birgitta Ohlsson.

Kerstin Lundgren (C) anser att det inte finns någon möjlighet att kräva redovisning av varje biståndskrona, och även Kristdemokraterna vänder sig mot moderaternas och Gunilla Carlssons planer. Désirée Pethrus är biståndspolitisk talesperson i kristdemokraterna:

– Vi är väldigt rädda för att man tittar kortsiktigt på hur biståndet används. Så det är väl kanske det som vi är mest rädda för. Vi vill se biståndet långsiktigt, säger Désirée Pethrus.

I en rapport som Kristdemokraterna publicerar idag konstaterar Désirée Pethrus och EU-parlamentarikern Alf Svensson att partiet vill slå vakt om kvalitén på svenskt bistånd, och att det inte är de kortsiktiga resultaten som partiet vill kunna redovisa, utan biståndets förändrande kraft.

Desiree Pethrus säger dock att det inte är fel att mäta resultatet av biståndet, men att det måste ske med hänsyn till projektens karaktär.

– Man måste sätta betydelsen av hur och när resultatet ska mätas, och det är viktigt att vi inte alltid bara mäter för ett år i taget, säger Désirée Pethrus.