Därför flyttar vi hem – efter döden
Tätorter är inte särskilt attraktiva efter döden. Västernorrlänningar vill hellre begravas på hemorten i Sollefteå, Kramfors och Ånge än i de mer tätbefolkade områdena. Det visar forskning från Umeå Universitet.
– Om vi tittar på de avlidnas migration kan man säga att landsbygden är mer attraktiv än den levande befolkningen vill göra gällande, säger Roger Marjavaara, forskare vid Umeå Universitet.
Det innebär att folk som lever och verkar i dessa kommuner väljer att begravas i andra kommuner när de dör. Samtidigt har Sollefteå, Kramfors och Ånge fler begravningar än dödsfall, alltså flyttar folk dit för att begravas. I Örnsköldsvik är det lika många begravningar som dödsfall.
Det ser ut på samma sätt som i Västernorrland över hela landet hela landet. Folk flyttar från de tätbefolkade områdena för att begravas i mindre orter som de en gång lämnade.
Som bekant har flyttlassen de senaste decennierna gått mot storstäderna, men när vi dör då är det andra tongångar. När resmålet för den sista enkelbiljetten ska väljas, då står istället barndomshemmet högt i kurs.
– Många människor skulle man kunna säga bor på platser som man normalt sätt inte associerar med hem, utan en hållplats i livet där man är på väg någon annanstans. Där slutmålet möjligtvis är något helt annat än det mönster vi ser när folk väljer och prioriterar under sin livstid, säger Roger Marjavaara.
