Krismöte i dag för pressade mjölkbönder
Mer än var tredje mjölkbonde har lagt ner de senaste fem åren, och de mjölkgårdar som är kvar blir allt större.
Mjölkbönderna är extremt pressade just nu, med låga mjölkpriser och höga foderpriser. De senaste åren har priserna varierat mycket kraftigt. Det beror på att mjölkmarknaden blivit mer globaliserad och det här är en ny och ovan situation för bönderna.
I dag möter Arla sina medlemmar på ett möte i Jönköping för att förklara varför priserna sjunkit.
– Det är risk för att det blir så här i fortsättningen, att priset går upp och ned. Det är väldigt svårt för oss att hänga med i, säger Magnus Johansson, mjölkbonde på gården Bleckenstad i Östergötland.
Han påverkas just nu av att fler kor i Australien ger ett mjölköverskott och att krisen i Europa minskat efterfrågan på mjölkprodukter.
Det pris han får för mjölken har sjunkit med nästan en krona på ett år, vilket innebär nästan tre miljoner kronor i minskade intäkter i år om inte priset vänder uppåt. Samtidigt gör torkan i USA att fodret blivit dyrare.
Läget är nu akut för många mjölkbönder. Enligt beräkningar som Thord Karlsson, konsulent på Institutionen för ekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, gjort för Ekots räkning, så kan i nuläget inte ens de gårdar med bäst förutsättningar att vara lönsamma gå runt.
– Det är inte uthålligt på sikt. Man kan inte täcka kostnader för arbete och byggnader, till exempel, säger Thord Karlsson.
Men förra året var läget ett helt annat. 2011 låg mjölkpriserna ovanligt högt, liksom de gjorde 2008. Däremellan har det varit djupa dalar. Det här, ett läge där priserna skiftar mycket och snabbt, måste mjölkbönderna nu anpassa sig till, menar Magnus Johansson, mjölkbonde på gården Bleckenstad.
– Vi kanske måste lära oss av det här, det är en läxa vi har fått. Det har ju gått upp och ned och vi hoppas nu att det kan vända, men det känns tungt. Även foderpriserna har gått upp så det är mycket som talar emot oss mjölkbönder nu, säger han.
Risken stor att många mjölkbönder lägger ner i höst, tror Jonas Carlberg, näringspolitisk chef på branschorganisationen Svensk Mjölk. Samtidigt kan priserna snabbt vända uppåt igen och på lång sikt är Svensk Mjölks analys att framtiden för mjölkföretagare ser bra ut.
– Ja, den är faktiskt väldigt ljus. Det kom en OECD- och FAO-rapport nu i sommar som pekade på att efterfrågan på mjölkprodukter kommer att vara stark globalt. Och då är svensk mjölkproduktion väl anpassad för att utvecklas och möta den efterfrågan, säger Jonas Carlberg.
År 2006 fanns drygt 8 000 mjölkbönder i Sverige, 2011 var de knappt 5 300, en minskning med 35 procent.
Antalet kor har inte alls minskat i samma takt, i stället blir det fler kor på varje gård. Besättningarnas storlek har enligt branschorganisationen Svensk Mjölk ökat från i snitt 35 2001 till 65 2011.
– Om man ska ha en modern mjölkgård så är ekonomin bättre på en stor gård än en mindre, säger Thord Karlsson, konsulent på institutionen för ekonomi på Sveriges Lantbruksuniversitet som jobbar med att göra ekonomiska kalkyler för lantbruket.
– Om man vill fortsätta att vara mjölkföretagare så får man se om man kan ha fler kor i framtiden. Om du bygger för 300 kor så får du lägre kostnad per ko än om du bygger för 60 kor. Det driver utvecklingen mot större och större besättningar.