Förtvivlade, föräldralösa och skadade barn i Azaz

3:44 min

De senaste dygnen har det syriska flygvapnet trappat upp attackerna mot områdena norr om Aleppo. Flygattacken mot Azaz i norra Syrien nyligen visar att det är de civila, och inte minst barnen, som drabbas hårdast av kriget. Tusentals barn är på flykt, många har förlorat sina föräldrar, andra har skadats eller dödats.

Det är kaotiskt på sjukhuset vid den syriska gränsen, tiotals män och kvinnor sitter på en gräsplätt, flera av dem har kläderna täckta av intorkat blod.

De väntar på sina skadade anhöriga, andra väntar på att få ta hem och begrava sina döda familjemedlemmar.

De flesta är tysta och förkrossade, i chock. Några pratar, ber oss återvända till Azaz för att visa världen vad som hänt.

En medelålders man tar ton, hans släkting som sitter bredvid, tomt stirrandes i luften, har förlorat alla sina 20 familjemedlemmar. Själv har mannen förlorat 15 av sina släktingar.

– Vårt hus rasade ihop och alla 15 därinne dödades, berättar mannen.

Inne i en av sjukhussalarna trängs människor, vuxna och barn. Genom bandage tränger blodet igenom, ett barn, en pojke, har skadat ögat svårt. Hans mamma är förtvivlad, alla hennes sju barn är skadade.

– Jag var hemma och förberedde iftar, måltiden som bryter fastan, när raketerna sköts. Hela taket rasade in.

Hon pratar oavbrutet, ber till Gud. Jag frågar mig själv, ska man verkligen intervjua någon i sådan chock? Svaret blir ja, det är viktigt att visa verkligheten som den är.

– Vi har inget hopp, ingen hjälper oss, snälla arabländer - hjälp oss, vädjar kvinnan.

En läkare på sjukhuset i Kilis kommer fram till oss, han vill vara anonym men vill gärna prata.

– Jag är less på att laga levrar och söndertrasade organ, på krigsskador. Det är vårt jobb, så vi måste ju göra det, men att se alla civila som drabbas får mig att må dåligt, säger läkaren.

Flygattackerna norr om Aleppo har trappats upp. En av Fria Syriska arméns samordningsmän berättar att rebellerna fått ett ultimatum: "dra er ur Aleppo eller ta konsekvenserna av flygattacker".

Jag träffade 14-årige Ahmed timmarna innan flygattacken över Azaz, han överlevde. Dagen innan hade han flytt från Aleppo några få mil söderut, där han i ett slag blev föräldralös.

– Jag var hos min morfar när raketattackerna började, min mamma, pappa och syster var på väg i sin bil när de kraschade. En raket hade slagit ner i närheten. Alla i bilen dog, Ahmed är helt ensam nu. Tas om hand av fria syriska armén.

Han försöker hålla tillbaka tårarna, det går inte, och det smittar. Vad kommer att hända med honom, undrar jag.

Också 10-åriga Fatma överlevde attacken mot Azaz, hon berättade innan att det värsta hon vet är flyg och helikoptrar, det betyder att någon kommer att dö, som hon sa. Hon berättade att hon inte vill vara kvar.

– Jag vill hem säger Fatma, jag åker hem i morgon.