Drömbilden av Hallonbergen som modell
För första gången i svensk stadsplaneringshistoria har en konstnär fått uppdraget att leda en alternativ stadsplaneringsprocess parallellt med gängse processer. Konstnären Kerstin Bergendal har under ett halvår samlat in drömmar och visioner från de boende i stadsdelarna Hallonbergen och Ör i Sundbybergs kommun och presenterar en modell över hur deras område skulle se ut om dom fick bestämma. Nu är det upp till politikerna att gå vidare i processen.
I Hallonbergens centrum står ett fyrtiotal människor runt en modell föreställande bostadsområdena Hallonbergen och Ör i Sundbybergs kommun. Modellen är ett resultat av 140 intervjuer med personer i området. Det är de boendes dröm över hur deras stadsdel skulle kunna se ut. Konstnären Kerstin Bergendal leder den alternativa stadsplaneringsprocessen.
- För mig är det viktigt som konstnär att använda den frihet som jag har att tala och agera i det offentliga rummet. Väldigt mycket av såna här stadsutvecklingar och utvecklingsområden har en tendens att se bort från människors levda erfarenhet. Det jag har gjort är att jag har gått runt med min ryggsäck och videokamera och visat dem en och en kommunens förslag och sen dokumenteras deras svar och lagt det på nätet.
Här runt modellen fortsätter samtalet. Politiker, byggherrar och tjänstemän står och lyssnar. Nu får dom ta de konkreta stegen.
- Vad som händer när det kommer in pengar och ingengörer och byggherrar, det är utanför mitt område. Mitt område är att framkalla den kunskap som man normalt aldrig tänker in. Det är en rent feministisk logik. Jag letar efter det som aldrig är med i de här planerna.
- Är det ett politiskt verk?
- Ja det kan man säga. Men det är ett tantpolitiskt verk på det sättet att jag använder kaffedrickning och långa lyssnarsessioner som politiskt redskap. Men framförallt är det en drömbild och som drömbild har den den frihet som behövs för att människorna här kan vara med och göra den politisk.
Hugo Lavett
hugo.lavett@sr.se
