”Nederländerna bör blockera räddningspaket”

2:13 min

Nederländerna bör blockera ytterligare räddningspaket till Grekland. Det sa landets avgående premiärminister i en valdebatt i går. Samtidigt finns andra europeiska ledare som visar en mjukare hållning mot Grekland.

Inför nyvalet i Nederländerna den 12 september står Europafrågor högt på agendan.

Geert Wilders islamfientliga PVV vill att landet helt ska lämna EU och euron, och socialistiska SP, som enligt flera opinionsmätningar tycks bli största parti, är euroskeptiskt och starkt emot skärpta budgetkrav från Bryssel.

Avgående premiärminister Mark Rutte och hans liberala VVD är i grunden uttalade EU-vänner. Men partiet måste nu hantera den ökande euroskeptisicmen bland nederländska väljare.

I en tv-sänd valdebatt i går sa Rutte att han kommer blockera ett eventuellt tredje räddningspaket till Grekland. Något som enligt många bedömare lär komma begäran om, förr eller senare.

Samtidigt försöker Greklands regering smått desperat få det som premiärminister Antonis Samaras kallar ett "andningshål", i första hand i form av utökad tid för Grekland att uppnå motkraven för ytterligare utbetalningar av de livsnödvändiga miljarderna från eurozonens räddningsfonder.

I förra veckan reste Samaras till Berlin och Paris, men fick där ett ganska kallsinnigt mottagande på sin begäran om "andningshål".

Däremot kommer nu betydligt mildare tongångar från Österrikes förbundskansler Werner Faymann. I en intervju i tidningen Österreich säger Faymann att han är för att ge grekerna längre tid på sig att återbetala sina skulder, under förutsättning att de lever upp till sina åtaganden.

Finland är ett av de euroländer som hittills har varit tuffast i sin linje mot eurozonens krisländer. Finland har bland annat begärt säkerheter av Grekland och Spanien för att ge länderna nödlån.

Finlands EU-minister Alexander Stubb pekar däremot på de positiva effekterna av att Finland hjälpa svagare länder. Till Svenska Dagbladet säger Stubb att nödlånen till Grekland har gett Finland ränteintäkter på 53 miljoner euro, motsvarande närmare 440 miljoner svenska kronor.