Vädjar om fler stipendier till utländska studenter
Färre utländska studenter som kommer till Sverige sedan regeringen införde terminsavgifter för dem som kommer från länder utanför EU. Nu vädjar högskolor och universitet om mer stipendiepengar för att kunna locka fler från utlandet.
– Ska vi kunna konkurrera med kvalitet om de bästa studenterna då behöver vi ha ett bra stipendieprogram. Det har andra länder, säger Maissa Al-Adhami, verksamhetssamordnare vid Karolinska Institutet.
I dagarna börjar höstterminen på högskolor och universitet och tusentals utländska studenter bekantar sig med sin nya omgivning. Men trots en liten uppgång sedan förra året är de fortfarande långt färre än 2010 när studierna fortfarande var gratis.
Bland masterstudenter, alltså de som redan har akademiska studier bakom sig, och som är den största gruppen av studenter från länder utanför EU väntas omkring 4 300 börja sina studier här i höst, jämfört med närmare 17 000 för två år sedan. Tappet oroar Eva Malmström Jonsson pro-rektor på KTH i Stockholm som i höst har 300 nybörjare från utomeuropeiska länder jämfört med 1 000 personer som det har varit tidigare.
– Utbildningen måste förbereda de här studenterna för den globala arbetssituationen de hamnar i när de fått examen. Blir det alltför europeiskt får de inte den förberedelse som krävs för att vara aktiv på en global arbetsmarknad.
Men Eva Malmström Jonsson och flera med henne, vill inte tillbaka till det gamla systemet där utbildningen var gratis. Hon anser istället att svenska staten skjuter till för lite pengar till stipendier. I år räcker exempelvis de statliga stipendiepengarna som KTH har till omkring 50 av högskolans 300 nya utländska studenter.
Med tanke på att studieavgifterna i snitt ligger på 120 000 kronor per läsår finns en oro för att det blir de rikare snarare än de mest begåvade som kommer att gå på universiteten. På Lunds universitet har Richard Stenelo, ansvarig för externa relationer märkt att de fått långt färre sökande från exempelvis länder i Afrika och Latinamerika.
– För att vi inte har tillräckligt med stipendiemedel och för att de inte har råd att läsa i Sverige.
På KTH i Stockholm studerar indiern Samarth Deo på en mastersutbildning. Han har inte fått stipendium för sina studier i Sverige, men han tillhör den grupp som kan få hjälp av sina föräldrar. Trots det har han tagit ett stort lån med hög ränta som måste betalas tillbaka så fort som möjligt när han är klar.
- Jag måste betala tillbaka lånet snabbt och det rör sig om en stor summa, åtminstone i mitt land, säger Samarth Deo.
Karin Runblom Katarina Helmerson
Ekot